Det finns så många paradoxer här i livet.
Man tränar och två timmar senare slafsar man i sig ett halvt ton chips.
Eller en kväll skriker man plötsligt My body is a temple och ska lägga ut hela bohaget på Blocket för att vinka farväl till vardagen. I stället hamnar man på Clas Ohlson och köper mysbelysning. Led-lampor. Mycket energisnåla.
Att vara människa är en paradox. Det är bara att hacka i sig.
Samma sak gäller våra samhällen. Paradoxer så det skriker om det. Det är bara att läsa tidningar. Vi klagar över en smältande polaris men brassar på utav bara helvete för att upprätthålla konsumtionsekonomin.
Samma sak på arbetsmarknaderna. Den tyska tidningen Spiegel har en rubrik om paradoxen på den tyska arbetsmarknaden. Det skapas fler jobb men arbetslösheten ökar.
I Tyskland finns nu rekordmånga jobb, 42 miljoner. Arbetsmarknaden växer så det knakar. I oktober hade landet 48 000 fler arbeten än året innan, och har du rätt utbildning kan det gå snabbt att hitta jobb.
Sett ur ett historiskt perspektiv är den tyska arbetslösheten visserligen låg – 5,2 procent – men ett litet hack uppåt i den senaste statistiken har väckt frågan varför inte ännu fler har jobb.
Det finns flera förklaringar. Facken och en del ekonomer skyller på de låga lönerna. Nästan en fjärdedel av de tyska löntagarna kan räknas som låginkomsttagare, vilket är den högsta andelen i EU. Om lönerna skulle öka skulle det bli fart på ekonomin och fler skulle få jobb, resonerar facken.
En annan förklaring till den tyska arbetsmarknadsparadoxen har att göra med matchningsproblem. Långtidsarbetslöshet och dålig utbildning gör det svårt att para ihop arbetslösa med de nya jobb som skapas. Det har fått tyska arbetsförmedlingen att starta ett program som ska ge 100 000 unga en arbetsmarknadsutbildning som inte bara är till för syns skull – utan ska ge dem arbete på lång sikt.
Den tyska paradoxen känns inte direkt unik. I Sverige bråkar högern och vänstern om vad som på ytan ser ut som en paradox. Sysselsättningen ökar, säger Moderaterna. Arbetslösheten har ökat, säger Socialdemokraterna. Och båda har rätt. När befolkningen ökar kan båda sakerna inträffa samtidigt.
Det är bara att hacka i sig. Att finnas till är att befinna sig i en paradox. 
