Facken tar lugnt på spionfaran

Trots risken för industrispionage och trots att deras företrädare troligen har avlyssnats driver varken fack eller arbetsgivare frågan om NSA:s övervakning. Myndighetens nya spioncentral i Bluffdale, Utah, invigdes i september och lär ha kostat två miljarder dollar.

Hundratals miljoner privatsamtal har övervakats och 35 världsledare kan ha fått sina telefoner avlyssnade. Amerikanska NSA jagar inte bara terrorister utan misstänks också för industrispionage. Trots det är reaktionerna från fack och arbetsgivare milda.

En del skrattar när frågan ställs.

– Nej, det har vi inte ens tagit upp.

Så svarar till exempel danska LO när Arbetet undrar om NSA-av­slöjandena lett till fackliga åtgärder.

Danska LO är långt ifrån ensamma. Inte heller tyska DGB har vidtagit särskilda åtgärder eller ställt konkreta krav på politisk förändring efter avslöjandena. Tyska facket uppger i stället att det är mest fokuserat på att följa regeringsbildningen.

Även internationella fack håller låg profil i NSA-frågan. Vare sig Industriall, servicefacket UNI, världsfacket IFS eller Europafacket har agerat.

– Våra medlemmar har troligen också avlyssnats, säger Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol.

– Att facken inte har reagerat tror jag beror på att de är fullt upptagna med att hantera den ekonomiska krisen och de problem som uppkommit med en växande arbetslöshet och otrygga anställningar.

Bernadette Ségol säger att det är svårt att skydda sig.

– Jag har inte undersökt ifall min telefon är avlyssnad ännu. Men vad ska vi göra? Vi har inte samma resurser som Tyskland – och där verkar inte ens deras förbundskansler Angela Merkel ha haft en säker telefon, säger hon.

Inte heller arbetsgivarnas organisationer driver frågan, i alla fall inte officiellt.

Säkerhetsarbete är en fråga för de enskilda företagen.

Businesseurope, som företräder arbetsgivarna på EU-nivå, avböjer att kommentera trots att deras medlemmar kan vara drabbade av industrispionage. Presschefen Peter Vertessy uppger att fallet är ”under rullning” och att det ständigt tillkommer nya uppgifter.

Det är dessutom svårt att bedöma om europeiska företag har lidit ekonomisk skada, konstaterar han. Uppgifterna som framkommit efter att Edward Snowden läckt information om den amerikanska underrättelseverksamheten är knapphändiga.

Förra veckan gick dock Dansk Industris it-chef, Tom Togsverd, till attack mot NSA-avlyssningarna. Han hävdade att industriföretagen skadats. Men några dagar senare tonades kritiken ned. Tom Togsverd beklagade sina uttalanden och tillade att han inte hade någon dokumentation på att USA avlyssnat danska företag.

Inte heller världsfacket IFS har någ­ra bevis på att NSA bedrivit industrispionage som kan ha gynnat amerikanska företag.

– Men risken är stor att det är så, säger kommunikationschefen Tim Noonan.

– För oss är det inget nytt att fackliga avlyssnas. Det görs i Kina, Saudiarabien och flera andra länder.

Det var först efter avslöjandet om att Angela Merkels mobiltelefon avlyssnats som det politiska trycket ökade i NSA-affären. Tim Noonan tycker inte att det är konstigt att det innan dess varit tämligen tyst.

– Det är inte bara USA som lyssnar. Många länder, och även företag, gör det, säger han.

– De länder som inte bäddar med rena lakan själva bör kanske inte kritisera andras länders skitiga byk, säger han.

Bland de länder som tros ha en omfattande övervakning finns Australien och Storbritannien, men även Sverige.

Enligt den brittiska tidningen The Guardian och journalisten Duncan Campbell, som kommit med flera av de tunga avslöjandena, har Sverige dessutom ett nära samarbete med NSA. Det var när FRA-lagen började gälla i Sverige 2009 som försvarets radioanstalt (FRA) fick en fördjupad möjlighet att börja samarbeta och utbyta information med NSA som är intresserad av den ryska internettrafiken som går genom kablar på Östersjöns botten.