Ratade av arbetsgivarna
Den svenska arbetsmarknaden rymmer en paradox – samtidigt som fler vill ha arbete blir det allt svårare för arbetsgivare att hitta rätt arbetskraft.
Konjunkturinstitutet (KI) – som vrider och vänder på konjunkturstenar, värderar och analyserar lönebildningens betydelse för arbetslösheten, arbetsmarknadspolitikens betydelse, penningpolitikens inverkan och så vidare – oroas av utvecklingen.
Långsiktigt kan den nuvarande utvecklingen försvåra en varaktig nedpressning av arbetslösheten till siffror som minner om tiden före den finansiella krisen.
Trots en förutspådd bred, om än långsam, konjunkturuppgång tror KI därför inte på lägre arbetslöshet än 6,5 procent om fyra år. Och de närmaste åren händer nästan ingenting med arbetslösheten.
Det växande arbetskraftsutbudet, att allt fler söker och vill ha jobb, borde rimligen underlätta för de delar av ekonomin som vill och kan expandera. Men sammansättningen av den armé som söker arbete har sannolikt förändrats de gångna åren – och det förklarar i sin tur de växande matchningsproblemen. Hand och handske passar illa.
Enligt den definition för utsatta grupper som Arbetsförmedlingen använder är i dag 250 000 arbetslösa i en mycket svår situation. Till de utsatta räknas invandrare som är födda utanför Europa, 55–64-åringar, arbetssökande med enbart förgymnasial utbildning och personer med någon funktionsnedsättning. Den här gruppen har vuxit med 100 000 personer de senaste sju åren.
Lägg till att de kompetenshöjande insatserna för arbetslösa är för få – och utvecklingen när det gäller matchningsproblem blir mindre gåtfull.
Ett arbetsliv som ständigt ställer högre krav förutsätter en väl fungerande grundutbildning – skolväsende – men också kompletterande insatser som oavbrutet stärker de arbetslösas kunskap och kompetens, både vid konjunktursvackor och strukturella förändringar.
En del av de förändringar som nu syns i det växande antalet långtidsarbetslösa och matchningsproblemen har regeringen skapat på egen hand. Det gäller de ändrade reglerna i sjukförsäkring och vid sjukersättning (förtidspension). Arbetslöshetskön fylls helt enkelt på när människor inte längre får vara sjukskrivna eller kan förtidspensioneras.
Och den här gruppen är sällan skräddarsydd för de nya tjänster som arbetsgivare försöker besätta. Tvärtom. De hamnar ofta längst bak i kön.
Exakt hur många som gått från sjukskrivning till arbete respektive arbetslöshet har KI inga siffror på. Men att regeringens regelförändringar haft betydelse är klart.
Att KI därför understryker betydelsen av fortsatta politiska insatser som gör de arbetslösa konkurrenskraftiga i tävlan om jobb är logiskt.
