20 års politik har ökat våra skulder
Hushållens höga skulder är något som varje politiker med självaktning på senare tid har uttryckt sin oro för. Men under de gångna två decennierna har politikerna gjort långt mer för att elda på skuldbrasan än för att kväva den.
Hushållens skulder är en spegelbild av prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Högre bostadspriser ger högre skulder, och sedan mitten på 90-talet är det precis det som har hänt. Merparten av uppgången kan härledas till stark inkomstutveckling och historiskt sett låga räntor. Men tjockare plånböcker och billiga lån räcker inte för att förklara de stigande priserna, därutöver kan orsaker återfinnas på den politiska arenan.
I drygt 20 års tid har det offentliga stödet till bostadsbyggandet stegvis rullats tillbaka. Det sista steget togs 2007 när subventionerna till hyreshusbyggen slopades. Förändringen har bidragit till ett markant fall i nyproduktionen av bostäder.
Följden har blivit att den växande befolkningen har sprungit ifrån antalet nya bostäder många gånger om – med bostadsbrist som följd. Det begränsade utbudet av framförallt hyresrätter har då bidragit till stigande efterfrågan och prisstegring på bostadsrätter och småhus.
Men det är inte bara genom dämpad nyproduktion som politikerna spetsat bålen på hushållens låneparty. En rad andra reformer har spätt på utvecklingen.
Omvandlingen från hyresrätter till bostadsrätter har bidragit till att skuldberget växt, eftersom tidigare hyresgäster i regel tar lån när de köper loss sina lägenheter. Enligt Riksbanken skulle hushållens samlade skuldbörda vara knappt fem procent lägre om andelen bostadsrätter respektive hyresrätter i bostadsbeståndet varit oförändrade sedan 1990.
När fastighetsskatten slopades och en låg kommunal fastighetsavgift i stället infördes blev det mer lukrativt att äga sin bostad och belåna sig, eftersom skatten på boendet minskade rejält. Enligt Riksbankens kalkyler kan förändringen av fastighetsskatten ha lett till att bostadspriserna stigit med cirka tio procent.
Att förmögenhetsskatten togs bort helt har troligen också spätt på prisstegringen, eftersom fastigheter stod för hälften av underlaget för den skatten.
Den samlade effekten av dessa förändringar får de olika skulddämpande åtgärder som Riksbanken och andra diskuterar att blekna. En rejäl höjning av reporäntan, från dagens 1,0 procent till 2,0 procent, väntas bara leda till att bostadspriserna faller med några enstaka procentenheter.
