Arbetsgivarverket lyckades inte få igenom sitt krav på sifferlösa tillsvidareavtal. Däremot görs nu både omställnings- och pensionsavtalet om på de statliga arbetsgivarnas begäran.

– Tyvärr fick vi ingen förståelse för att införa sifferlösa tillsvidareavtal, säger Monica Dahlbom, förhandlingschef på Arbetsgivarverket.

För Seko och tjänstemännen som företräds av OFR innebär avtalet 6,8 procent på tre år, och det säger Monica Dahlbom är en siffra som Arbetsgivarverket kan leva med.

Inför förhandlingarna var det en livlig debatt om sifferlösa tillsvidareavtal. En av kritikerna var OFR:s förhandlingsledare Åsa Erba Stenhammar. Hon säger nu:

– Vi är glada att vi kommit fram till en siffra för lönepåslagen. VI har stärkt inflytandet över lönebildningen.

Åsa Erba Stenhammar anser att Arbetsgivarverket har lyssnat på invändningarna mot sifferlösa tillsvidareavtal.

Sekos avtalssekreterare Valle Karlsson är också nöjd med att det är ett siffersatt treårsavtal.

– Vi är inte glada för att staten genom Arbetsgivarverket tar på sig ledartröjan när det gäller sifferlösa tillsvidareavtal. Frågan är känslig och det vore rimligt att Arbetsgivarverket håller en låg profil när det gäller det, säger han.

På det vill inte riktigt Arbetsgivarverkets Monica Dahlbom ge något svar:

– Jaha, vad tycker du jag ska svara på det? Vi tycker inte så.

Monica Dahlbom tror att Arbetsgivarverket även i kommande avtalsrörelser kommer kräva sifferlösa tillsvidareavtal. Uppfattningen är väl diskuterad bland de statliga arbetsgivarna. Men hon säger att inget är bestämt än. Avtalslinjen bestämmer arbetsgivarna inför varje avtalsrörelse.

80 000 akademiker i Saco-S har redan sifferlösa tillsvidareavtal. Lena Emanuelsson är ordförande för Saco-S.

– När det gäller utfallet har vi alla fall inte förlorat på vår modell, säger hon.

En invändning bland andra statligt anställda tjänstemän är att de med sifferlösa avtal i praktiken får häng på dem med siffersatta avtal.

– Märket finns alltid med i bakgrunden. Samtidigt vet vi att den statliga sektorn inte ska vara löneledande, säger Lena Emanuelsson.

För att sifferlösa tillsvidareavtal ska fungera är kraven högre på de lokala parterna och då har arbetsgivarsidan ett särskilt ansvar, säger Lena Emanuelsson.

Nu ska fack och arbetsgivare komma överens om nya avtal för omställning och pensioner. De tre facklig sammanslutningarna och Arbetsgivarverket ser positivt på de fortsatta förhandlingarna. De pekar alla på de gemensamma utgångspunkterna som framsteg.

Inför förhandlingarna sa Arbetsgivarverket upp pensionsavtalet och Trygghetsavtalet, som handlar om omställning av uppsagda. Parterna har inte kommit överens om nya avtal utan arbetsgrupper arbetar vidare med båda frågorna. I diskussionerna deltar alla tre fackliga sammanslutningarna.

När det gäller pensionerna ska fack och arbetsgivare diskutera vidare med några gemensamma utgångspunkter – bland annat att pensionen ska stödja arbetslinjen och ett längre arbetsliv. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart nästa år och att det ska börja gälla 2015.

Förhandlingarna om omställningsavtalet fortsätter med några gemensamma utgångspunkter – bland annat att avtalet ska gälla alla som sagts upp på grund av arbetsbrist samt att en del visstidsanställda kan omfattas av trygghetsavtalet. Förhoppningen är att ha ett nytt omställningsavtal ska vara klart i maj nästa år.

AVTALSFAKTA

Statliga Arbetsgivarverket har slutat avtal med Seko, de statligt anställda tjänstemännen i OFR och med Saco-S. Avtalen omfattar runt 250 000 anställda.

Avtalen med OFR och Seko är treåriga och ligger på samma nivå som tidigare ingångna avtal: 6, 8 procent under avtalsperioden. Saco-S har ett sifferlöst tillsvidareavtal så de har vare sig någon avtalsperiod eller några centralt fastställt lönepåslag.

Sekos och OFR:s avtal innebär:

2,0 procent i år eller lägst 420 kronor i månaden för den som arbetar heltid

2,3 procent 2014 eller lägst 465 kronor per månad

2,5 procent eller lägst 545 kronor per månad.

Utgångspunkten är att parterna ska komma överens om lönerna lokalt och om de inte kommer överens så gäller procenten och krontalen ovan.

Det finns inga individgarantier. Krontalen är ett sätt att räkna fram en lägstanivå för potten. Lönerevisionen görs den 1 oktober varje år.