Andra ronden om lönedumpning
På tisdag hamnar lönedumpningen i åkeribranschen i Arbetsdomstolen. Under tre dagar möts Transport och Andreassons åkeri i Veddige i rätten. En första rättegång slutade med förlikning i Varbergs tingsrätt, nu följer en hel bransch rond två i AD.
Ytterst är frågan om Andreassons åkeri har använt sig av falska egenföretagare för att runda kollektivavtalet och dumpa lönerna.
– Om domen slår fast att de ska betraktas som anställda har vi kommit långt, säger Ulf Persson, ombudsman på Transport.
Transport har lämnat in ytterligare en stämning till Arbetsdomstolen. Den gäller 135 chaufförer, främst polska ”egenföretagare”. Transport hävdar att de skulle ha fått lön enligt kollektivavtal. I det målet kräver förbundet Andreassons på 20 miljoner kronor i skadestånd för brott mot kollektivavtalet.
Det första målet gäller en enda F-skattare, lastbilsföraren Radek Rostowski. Det här är andra ronden för hans del. Första ronden avgjordes i Varbergs tingsrätt i januari.
Han begärde 89 000 kronor i utebliven lön. Det slutade med förlikning i elfte timmen. Rättegången hade redan börjat när Andreassons gick med på att betala 59 000 kronor.
Utan villkor. Från början krävde åkeriet att Radek Rostkowski skulle lova att inte vittna i Arbetsdomstolen. Det gick han inte med på och Andreassons backade.
På tisdag vittnar han i Arbetsdomstolen. Samma dag framträder även åkeriets ägare, Yvonne och Karl-Erik Andreasson, samt Transports ordförande Lars Lindgren. De är parter i målet och förhörs därmed under sanningsförsäkran.
Flera stora åkerier har inga chaufförer anställda utan använder bara förare med F-skattsedel. Facket och arbetsgivarna har gemensamt uppskattat att runt 1 000 falska egenföretagare i åkeribranschen egentligen borde vara anställda.
– Vem som är arbetstagare eller inte är en av de viktigaste frågorna i arbetsrätten. F-skattsedlar har blivit vanligare på senare år och företeelsen är mest utbredd i åkeribranschen, säger Dan Holke, chef för LO/TCO Rättsskydd.
Radek Rostkowski är den ende som har tagit strid för att bli betraktad – och avlönad – som anställd. Han drev processen i tingsrätten för egna pengar. Han var fullt medveten om att en förlust kunde stå honom dyrt och i värsta fall sluta hos kronofogden.
Det var i juni förra året som han fick jobb på Andreassons. Det var åtminstone vad han trodde. När han kom tillbaka efter fyra dagars körning i Norge fick han veta att han inte var anställd av Andreassons åkeri. Han måste starta ett företag i Polen och skriva avtal med Andreassons dotterbolag Zimit Transportförmedling AB – ”annars får du inte betalt”.
Han har tre barn att försörja så han hade inte mycket att välja på. Han skickade en fullmakt till sin mamma som bildade ett polskt bolag åt sonen.
Där börjar historien.
Tisdag innebär början till slutet för den arbetsrättsliga konflikten. Transport begär 400 000 kronor av Andreassons och hävdar att åkeriet är skyldigt Radek Rostkowski 133 000 kronor i lön.
Men några pengar blir det inte. Robert Sjunnebo, juristen på LO/TCO Rättsskydd som stämde Andreasson, bedömde att det inte var juridiskt möjligt att få ut några pengar.
Sedan återstår Transports andra stämning och kravet på 20 miljoner kronor i skadestånd. Domen i det första målet påverkar nästa. Det avgörande är om AD kommer fram till att Radek Rostkowski var anställd eller att han ska klassas som egenföretagare.
När det målet är avgjort är Transport och Radek Rostkowski klara med juridiken. Det är inte Andreassons.
Skatteverket kräver åkeriet på 10,5 miljoner i arbetsgivaravgifter och skattetillägg. Skatteverket tycker att Andreassons skulle ha betalat arbetsavgifter för de polska chaufförerna, alldeles oavsett om de var anställda eller egna företagare.
I juli försatte Varbergs tingsrätt Zimit Transportförmedling i konkurs med skatteskulder på 14,7 miljoner. Bolagen har några miljoner på banken men det fattas elva miljoner. Det var Zimit som Radek Rostkowski skulle köra åt.
Om Skatteverket senare kommer fram till att förarna som körde åt Zimit i själva verket var anställda innebär det att de råkar ut för en skattesmäll. I så fall ska de betala inkomstskatt i Sverige och det har de inte gjort.
Tvingades starta eget – får 59 000