Så styrde facket upp inhyrningen

Bemanningsföretagen finns, vare sig vi vill eller inte. Deras ­anställda ska ha anständiga löner, rimliga arbetsvillkor, god arbetsmiljö och möjlighet till ­kompentensutveckling. Med den utgångspunkten jobbar facket i Västsverige.

– De är våra kamrater, säger Arne Löfving, verkstadsklubbens ordförande på Saab AB i Mölndal, före detta Ericsson Microwave.

– De är ett naturligt inslag i vardagen på många arbetsplatser. Det är inte som för tio år sedan när de fick stå i ett hörn någonstans och ingen pratade med dem, säger Peter Johansson, ombudsman på IF Metall i Borås.

Facket var tidigt ute i Borås. Redan på 90-talet inledde Handels, Byggnads, Transport och IF Metall ett tvärfackligt samarbete för att bemöta bemanningsbranschen.

Branschen är stor både i Borås och Västsverige i övrigt. 2011 stod Väst­ra Götalands och Jönköpings län för en fjärdedel av bemanningsföretagens totala omsättning.

Bemanningsbranschen är störst inom industrin och näst störst på lager – två branscher som är stora i Västra Götaland och Halland. Facket har lång erfarenhet av bemanningsföretag. Nu redovisar LO-distriktet i Västsverige fackets samlade erfarenheter i en rapport.

– Bemanningsföretagen finns. Då får man jobba efter det. Det är ingen mening med att sticka huvudet i sanden och säga att vi inte vill ha dem, tycker Lennart Alverå, tills nyligen ombudsman på IF Metall i Göteborg.

Han drar paralleller till SKF på 70-talet. Då var personalomsättningen mellan 25 och 30 procent. Ett anställningsstopp räckte för att minska personalen i dåliga tider. Sedan kom konjunkturanpassad arbetstid och så småningom visstidsanställningar.

Och så bemanningsföretag. De blev tillåtna 1993. Det första bemanningsavtalet skrevs 2000.

– Det är ett riktigt bra avtal. Det gäller bara att utnyttja det. Alla klubbar på inhyrande företag ska veta vad som gäller. Inhyrda ska behandlas på samma sätt som anställda. Med den filosofin kommer vi att lyckas, säger Lennart Alverå.

Inhyrda ska få facklig introduktion och rätt lön. Skitjobben ska fördelas rättvist. Det ska inte vara ett fikabord för inhyrda och ett annat för anställda. Det är ungefär vad filosofin går ut på. Nu börjar den bli allmänt accepterad.

Så var det inte för några år sedan.

– Då fick vi höra horribla saker, som att det är bra med inhyrda för ”då kan de ta skitjobben”. Attityden har förändrats jättemycket på några år, berättar Carina Cajander, som jobbar mot bemanningsbranschen på IF Metalls avdelning i Göteborg.

Marika Andersson har sett samma förändring. Hon är ombudsman på Handels avdelning 3 i Halland. Här har Biltema, Lidl, Netto och Cervera sina centrallager.

– Det är en markant skillnad. Även om det återstår mycket att göra har vi kommit en bra bit på vägen. I dag tar man in de inhyrda i gemenskapen på arbetsplatsen. De betraktas som arbetskamrater och blir inte tilldelade bara de sämsta arbetsuppgifterna, berättar hon.

Bemanningsavtalet är de 14 LO-förbundens gemensamma egendom. Varje bemanningsföretag är kopplat till ett förbund. Om ett bemanningsföretag främst finns i transportbranschen har Transport förhandlingsrätten.

Om samma företag hyr ut folk till industrin innebär det att Transport får förhandla åt IF Metall.

Systemet blir tungrott. Det blir inte enklare av att facket har två motparter: bemanningsföretaget och företaget som hyr in.

Förhandlingsrätten ligger på avdelningen. Det hjälper inte om Kalle har varit på Volvo i två år. Det är fortfarande avdelningen, inte klubben, som ska företräda honom.

– Det är traditionellt fackligt arbete. Vi ser till att det finns kollektivavtal och bevakar att de efterlevs, säger Carina Cajander.

Facket är starkast i industrin. På IF Metalls område är fyra av fem med i facket, men på bemanningsföretagen är siffrorna lägre. Carina Cajander uppskattar att knappt hälften av industrins inhyrda är med i facket i Göteborg. Det är ändå en stor ökning från 135 till 780 medlemmar på mindre än fem år.

Men IF Metall har inga klubbar på bemanningsföretagen, bara något enstaka fackombud. Det är snudd på omöjligt för att en bemanningsanställd att jobba fackligt.

– Det är inte lätt att få ledigt för fackligt arbete. Kundföretaget vill hyra in någon på heltid, inte någon som går ifrån för att jobba fackligt, konstaterar Carina Cajander.

Läs också om bemanningsanställde Robert Arslan, som fick 45 000 kronor retroaktivt när facket granskade hans lön.

Klicka på bilden för att se en större version