Tjuvjägarna i Zimbabwe häller cyanid i vattenhålet. Åttio elefanter kolar vippen. Och några bufflar och säkert en och annan antilop och zebra också. Tråkigt, för det är ju bara elefantbetarna man är ute efter.
Den före detta tjuvskytten säger: Så länge det finns höga priser och fattigdom finns det människor redo att riskera livet.
Elfenbenssmycken nu som då.
Och fattiga som rika.
Vita prydnadsföremål som vita prydnadsföremål.
Gårdagens servettringar, biljardbollar, knivfodral, svärdhandtag, drinkpinnar, är dagens orientaliska, religiösa och symboliska skulpturer. Dagens naturmediciner.
Samma tjuvar, samma köpare.
Men smaken som baken delad.
Kina gillar snidade konstföremål.
Vietnam maler noshörningshornen för att bota feber, reumatism, gikt och cancer.
Katolska kyrkan dyrkar religiösa elfenbensikoner.
Buddhisterna i Thailand dito.
För buddisterna är elfenben en symbol för renhet och hängivenhet. Och elefanten har gudomlig status. Munkarna tror paradoxalt nog att elfenbensfigurerna hyllar både djuret och Buddha. Halleluja. Och paradoxalt nog har inflytelserika Vatikanen i sin roll som stat ingått globala avtal om både narkotikahandel, terrorism och organiserad kriminalitet. Men man undertecknar inte det globala förbudet mot handel med elfenben. Halleluja
Den före detta tjuvskytten säger: Familjen svalt, jag hade stort försörjningsansvar. Jag dödade åtskilliga elefanter, och några leoparder.
Och det är just detta.
Jag kan inte sluta tänka, att det är fattigdomen som häller cyanid i vattenhålen.
Som söver noshörningarna och snor hornen.
Och där, på andra sidan fattigdomen, där står den extrema rikedomen trånande, den beställer och betalar.
Jag kan inte sluta tänka, att det är den giriga rikedomen som knuffar den fattige i ryggen, som lömskt viskar: Jo gör det, häll cyanid i vattenhålet. Såga av betarna.
Den före detta tjuvskytten säger: Den olagliga jakten ökar dramatiskt; ökad efterfrågan; stigande priser, särskilt på lyxvarorna noshörningshorn och elfenben.
Enligt WWF säljs förutom tonvis med horn och betar miljontals vildfångade fåglar årligen på den internationella marknaden. Tiotusentals apor. Miljontals orkidéer och otaliga andra djur och växter. Rikisfolket vill ha sina exotiska husdjur, sina pälsar, balla skor, väskor och krokodilskärp. Skelettdelar, gallblåsor och doftkörtlar blir ingredienser i naturmedicin och mat.
Handeln med dessa djur och växter är lönsam för den fattige. Priset på betar och horn varierar på den internationella marknaden, men i Vietnam kan obearbetat afrikanskt elfenben gå för 134 000 kronor kilot. För ett par horn från den utrotningshotade svarta noshörningen får du mer än 600 000 kronor. Vi talar om livsinkomster för nödställda familjer.
1973 enades ett antal länder om att handel inte får vara orsaken till att vilda djur och växter utrotas. Överenskommelsen kallas för Washingtonkonventionen. Djur och växter rankas på grund av sin sårbarhet. Det finns listor att följa och i Sverige plockar vi inte grönvit nattviol, vi trampar inte på kopparödlor.
Före detta tjuvskytten säger: Tjuvskyttet fortsätter att öka.
Jag säger: Må ni, världens påvar, konungar, presidenter lyssna noga på den före detta tjuvskytten.
Susanna Alakoski
