Allt fler behöver jobb genom Samhall

Socialt ansvarstagande är högsta mode bland storföretagen. Men det räcker inte när 200 000 människor med funktionshinder är utan arbete. Behovet av jobb hos Samhall bara ökar.

– Sedan starten 1980 har Samhalls uppdrag varit oförändrat: meningsfulla arbeten för personer med funktionsnedsättning. Men omvärlden har förändrats, och därmed vårt sätt att utföra uppdraget, säger Mats Eliasson, marknadsdirektör vid Samhall.

1980 arbetade i princip alla anställda i Samhalls egna fabriker. De levererade till den svenska industrin, till exempel batterierna till Ericssons telefoner. Men när industrin började flytta produktion utomlands försvann mycket av marknaden.

– Vi kunde inte flytta efter, säger Mats Eliasson. Vårt uppdrag är ju att ge jobb där behoven finns. Samhall ska vara på Gotland, i Bergslagen … överallt där andra inte vill vara.

Därför har Samhall riktat in sig allt mer mot tjänstesektorn, där jobben inte går att flytta: städning, tvätt, lagerhantering och parkskötsel.

– I dag arbetar 80 procent av våra anställda ute hos kunderna, säger Mats Eliasson. Det är en enorm förändring. När våra anställda kommer ut minskar fördomarna mot dem.

Men parallellt har arbetsgivarnas krav på arbetskraften hårdnat. Det krävs allt mindre för att bli ratad. Bland de inskrivna på Arbetsförmedlingen klassas en allt större andel som funktionshindrade. 2012 var de 219 000. Därmed finns ett stort behov av jobb hos Samhall, dit funktionshindrade anvisas när alla andra möjligheter är uttömda.

De senaste åren har en trend åt andra hållet börjat märkas. Ord som ”sociala hänsyn” och ”hållbarhet” har blivit vanliga i de stora företagens målformuleringar. I årsredovisningen bör några meningar handla om CSR, corporate social responsibility, alltså företagets sociala ansvar.

– Fler företag vill synas tillsammans med Samhall. Starka varumärken som Cloetta, Max hamburgare, Ikea och Swedbank köper våra tjänster för att visa att de hjälper till, säger Mats Eliasson.

De högsta cheferna för Mitsu­bishi, Honda, Fujitsu och andra japanska företag har nyligen besökt Samhall.

– En åldrande befolkning gör att Japan måste ta tillvara förmågan hos grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden, säger Mats Eliasson. Samhall är experter på att hitta sådan förmåga, därför vill de lära sig hur vi arbetar.

Samhall ser alltså positiva tecken. Och särskilt på städmarknaden växer företaget snabbt. Samhall har blivit en jätte med 6 200 städare.

Men frammarschen möter också motstånd. Före sommaren skrev de privata städföretagen i Almega Serviceentreprenörerna till regeringen och klagade på att Samhall snedvrider konkurrensen. Den klumpsumma som Samhall får av staten för att täcka sina merkostnader är för stor och borde ersättas med ett individuellt stöd för varje anställd, enligt Serviceentreprenörerna. Situationen är så allvarlig att de hotar att vända sig till EU-kommissionen och koppla in Konkurrensverket.

– Från vård- och omsorgsbranschen hörs samma signaler, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef vid Almega.

Samhall, som pikant nog också är medlem i Almega, avvisar kritiken.

– Våra anbud bygger på branschens normala timpriser. Vi är det enda företaget i Sverige som aldrig kan prisdumpa oss in på marknaden, säger Mats Eliasson.

Med så kallade trygghetsanställningar kan privata företag anställa personer med funktionsnedsättning och få lika stor subvention som Samhall, hävdar Mats Eliasson. Men få utnyttjar den möjligheten.

– Våra städare har mer utbildning än genomsnittet för branschen. Kunderna är nöjda med dem. De är motiverade att sluta på Samhall, de vill komma hem och säga till grannarna: Jag har fått ett vanligt jobb nu.

– Ändå rekryterar nästan inga städföretag städare från oss. Fortfarande är fördomarna för starka.