Regeringen vill införa systemet med korttidsarbete från och med nästa år. Det handlar om statligt stöd för att minska arbetstiden i kristiden. Syftet är att behålla anställda för att lättare kunna komma igång efter en ekonomisk nedgång. Ursprungligen är det parterna inom industrin som gått till regeringen med ett förslag om korttidsarbete. Och nu förverkligas idéerna från fack och arbetsgivare.

– Förslaget är bra. Vi i IF Metall har jobbat hårt för det här. Enda problemet är att det kommer fem år för sent, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare hos IF Metall

– Regeringens förslag stämmer väl överens med våra förslag. Det här ska ju inte användas stup i kvarten utan i akuta situationer, säger Anders Weihe, förhandlingschef hos Teknikföretagen, och är beredd att skriva ramavtal med facken om korttidsarbete.

Mellan fack och arbetsgivare behövs ett centralt ramavtal för att stödet ska kunna användas. Och på varje arbetsplats där korttidsarbete ska införas ska de lokala parterna komma överens.

Förslaget till korttidsarbete är en del av budgetpropositionen. Regeringen vill att det ska börja gälla 1 januari nästa år. Arbetet skrev om förslaget som skickades till lagrådet i våras. Efter lagrådets behandling har förslaget ändrats på fyra punkter, men huvuddragen är desamma som tidigare.

En av ändringarna innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten är skyddad under korttidsarbetet – den sänks inte. De övriga förändringarna innebär att det räcker att regeringen bestämmer när stödet till korttidsarbete aktiveras – riksdagen ska inte ta ställning. Företag utan kollektivavtal ska inte behöva visa att de har en stor omsättningsminskning, och bestämmelsen att arbetsgivarens familj inte ska kunna få del av stödet gäller för alla företag.

IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä har en invändning och den handlar om utbildning. Han vill att det statliga stödet ska kopplas till krav på utbildning för dem som går ner i arbetstid, Men något sådant finns inte med i det som nu ska förverkligas.

Regeringens förslag gäller för dem som har månadsinkomster upp till 40 000 kronor. För inkomstdelar som är högre ska inget statligt stöd finnas.

Tanken bakom korttidsarbetet är att företag ska kunna minska de anställdas arbetstid och lön istället för att säga upp. Korttidsarbete ska bara kunna tas till i extrema ekonomiska situationer, det ska handla om en synnerligen djup lågkonjunktur samtidigt som stödet inte får hindra önskvärd strukturomvandling. Stödet ska kunna ges under 12 månader med en möjlighet till förlängning i ytterligare 12 månader. Alla företag utom de som är offentligt finansierade ska kunna få del av stödet.

 

Regeringens förslag i korthet

Regeringen vill ha tre nivåer av korttidsarbete, där arbetstiden minskar 20, 40 eller 60 procent.

• Om arbetstiden minskar med 20 procent blir lönen till den anställde 88 procent – av de 8 procentenheter, som betalningen ligger över arbetstiden, vill regeringen att staten ska stå för 7 procent och företaget för 1 procent. Minskningen av arbetstid betalas då med 12 procent av den anställde, 1 procent av företaget och 7 procent av staten – och det är de här 7 procenten som motsvarar en tredjedel av hela minskningen.

• Om arbetstiden sänks med 40 procent sänks lönen till 84 procent. Och då står den anställde för 16 procent, staten 13 procent och arbetsgivaren 11 procent.

• Om arbetstiden sänks med 60 procent blir lönen 80 procent och då blir kostnaden för minskningen lika fördelad. Anställd, staten och arbetsgivaren bekostar vardera 20 procent av tidsminskningen.

Regeringen vill inte att det ska vara några krav på utbildning för att få det statliga stödet. Inte heller tänker regeringen att staten ska ge något stöd åt utbildning av anställda som går på korttidsarbete.

Regeringen vill att tiden i korttidsarbete ska vara överhoppningsbar när det gäller arbetslöshetsförsäkringen och att sjukpenninggrundande inkomsten inte ska sänkas under tiden i korttidsarbete

Förslaget innehåller inga ändringar av livränta, statlig lönegaranti, allmän pension, sjuklön samt sjuk- och aktivitetsersättning till följd av korttidsarbete.