Svensk äldreomsorg skiljer sig från andra länders på två sätt. Den privata marknaden domineras helt av vinstdrivande företag. De stora bolagens dominans är större i Sverige än i något annat land.

De fyra största företagen står för 86 procent av all hemtjänst. Två bjässar, riskktapitalägda Attendo och Carema, som numera heter Vardaga, delar på halva den privata marknaden för äldreboenden.

Det framgår av en ny rapport från institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Rapporten är den första heltäckande genomgången av marknadsanpassningen av äldreomsorgen i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Dessutom beskrivs läget i Kanada och USA, två länder med längre erfarenhet av vinstsyftande äldreomsorg.

– Erfarenheterna från Kanada visar att det är svårt att kontrollera i äldreomsorg, som i mycket bygger på personliga relationer. Risken är att det blir svårare för de anställda att ge god omsorg eftersom de ska leva upp till en massa detaljregleringar, som inspektörerna ändå inte hinner med att kontrollera, säger Marta Szebehely, professor vid institutionen för socialt arbete.

Rapporten ger en översikt av den forskning som finns, en sorts fortsättning på Konkurrensens konsekvenser, som skapade tumult 2011. Det beror på att avsändaren var SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle. Många näringslivstoppar gick i taket.

Den nya studien kommer från den akademiska världen, så forskarna kan inte räkna med samma uppståndelse och uppmärksamhet. Men Marta Szebehely hoppas att rapporten ska stimulera till politisk debatt och fortsatt forskning.

– Det är fullt möjligt att det blir en diskussion inför valet. Opinionsmätningarna visar att medborgarna inte är så pigga på vinster i välfärden, säger hon.

Privat äldreomsorg blev möjligt 1992. I dag drivs en femtedel av äldreomsorgen i privat regi, men skillnaderna mellan olika kommuner är stora. I Stockholm är mer än halva äldreomsorgen privat samtidigt som 60 procent av kommunerna, framför allt små kommuner, driver allt i egen regi.

2009 kom LOV, lagen om valfrihetssystem. Förra året hade 60 procent av kommunerna infört eller beslutat att införa lagen. Det innebär att kunden väljer enligt ett valfrihetssystem.

Det har skapat en marknad för små bolag. För att bli lönsamma erbjuder de tilläggstjänster. Den som inte är nöjd med städningen kan köpa extra städning med Rut-avdrag. Den som har råd, vill säga.

– Många små anordnare är städföretag, som också erbjuder hemtjänst. Ibland kan man ifrågasätta vilken kompetens de har, särskilt när de ska ta hand om sköra människor med stort behov av omvårdnad, berättar Marta Szebehely.

Hon konstaterar samtidigt att detta är de kunder som är mest attraktiva, därför att de innebär flera omvårdnadstimmar och därmed större intäkter.

Vinstdrivande företag står för 17 procent av äldreomsorgen. Icke vinstdrivande föreningar och kooperativ står för tre procent. Upphandlingsreglerna missgynnar dem. I Stockholm har till exempel Röda korset dragit sig ur äldreomsorgen. Ersättningen från kommunen är så dålig att det inte går att de inte kan utföra arbetet enligt de egna normerna om god omsorg

Norge och Danmark skyddar i viss mån sina icke vinst-drivande äldreboenden. De tillämpar inte EU:s konkurrensregler, utan utnyttjar EU:s undantag för välfärdstjänster. Sverige och Finland tillämpar däremot EU:s konkurrensregler fullt ut.

– Då vinner de stora upphandlingarna. De är inte säkert att de ger bättre vård, men de har hela staber som formulerar anbudsunderlag och ser till att blanketter är rätt ifyllda, säger Marta Szebehely.