Brist på kompentens gör att många uppsagda arbetare inte får nya jobb. Nu vill trygghetsfonden TSL höja kompetensen. Det kräver att staten bidrar med pengar till försörjningen under utbildningstiden.

– Om alla ska jobba längre måste vi få större möjligheter till kompetensutveckling mitt i livet. Vi möter många som inte är äldre än 45 eller 50 år, men redan har jobbat i 25–30 år. Många av dem behöver höja sin kompetens, säger Tomas Petti, vd på trygghetsfonden TSL.

TSL startade 2004 och ägs av LO och Svenskt Näringsliv. Runt 100 000 företag och drygt 900 000 privatanställda arbetare omfattas av den kollektivavtalade omställningsförsäkringen. Ägarna bidrar med en miljard om året till omställning och kontantstöd till de uppsagda.

Det här är kostnader som staten slipper. I gengäld vill TSL att staten ska bidra med pengar till kompetensutveckling.

– Låt oss starta några pilotprojekt. Det är bättre att pröva och utvärdera än att bara utreda.  Av dem som vi jobbar med är det ytterst få som får någon hjälp. Arbetsförmedlingen tycker att de står för nära arbetsmarknaden, men de som inte har efterfrågad kompetens står inte nära arbetsmarknaden, anser Tomas Petti.

Det här har TSL framfört till Arbetsförmedlingen, LO och Svenskt Näringsliv. För det mesta räcker det med sex månaders utbildning eller tre månaders praktik för att uppsagda arbetare ska hitta nya jobb.

– Vi tjatar ofta om att det behövs kompetensutveckling mitt i livet, till exempel när vi träffar Arbetsförmedlingens ledningsgrupp. Väldigt få säger emot, men det händer ingenting, konstaterar Tomas Petti.

Under de senaste två åren har nästan 37 000 personer avslutat sin omställning i TSL-systemet. Knappt fem procent gick till studier. Av dem är de flesta under 40 år. De är i regel hänvisade till studiemedel. Det är inget alternativ för familjeförsörjare mitt i livet. TSL vill att de ska få a-kassa eller ersättning motsvarande a-kassan.

Tomas Petti räknar med att ungefär dubbelt så många skulle satsa på utbildning eller praktik om de bara kunde försörja sig.

De som har jobbat sedan grundskolan och får sparken efter 25 eller 30 år har sällan några papper att visa upp för blivande arbetsgivare. Det krävs validering för att dokumentera deras kunskaper.

I några städer sköter komvux valideringen med bra resultat. Trollhättan är ett exempel, men möjligheterna att få validering beror på var man bor. Nu vill TSL bygga upp ett nätverk för validering.

Under det senaste året har 28 000 uppsagda arbetare från 7 000 arbetsplatser hamnat i TSL-systemet. Hittills i år har det undan för undan tagit längre tid för dem att hitta nya jobb. TSL räknar med att det blir tufft på arbetsmarknaden året ut.

Fast verkligheten är mer komplicerad än så. TSL talar om olika två kategorier som har svårt att komma tillbaka i jobb, oavsett om det hög- eller lågkonjunktur:

• De äldre. Redan 55-åringarna har det tufft.

• De som inte har rätt kompetens.