Nya arbetstider i Norge efter maktskifte
En borgerlig valseger kan leda till förändringar på den norska arbetsmarknaden. Höyres Erna Solberg kommer att bilda regering.
– En ny regering måste modernisera arbetsrätten. Den är skapad för att fungera på 1970-talet och inte på den dagens moderna arbetsplatser, säger Kristin Skogen Lund, direktör på norska arbetsgivarnas organisation NHO, i en kommentar dagen efter valet.
Kristin Skogen Lund vill se en förändring av bland annat arbetstidslagstiftningen. Arbetsgivarna vill ha mer flexibla regler för hur arbetstiden ska förläggas, och enligt dem så skulle det öka möjligheten att jobba hemma.
NHO efterlyser också förändringar av arbetsmiljölagen, sänkta skatter inom vissa områden samt en pensionsreform som i praktiken innebär en höjning av pensionsåldern.
Norska LO, som stödjer Arbeiderpartiet, ser tvärtom med oro på den borgerliga valsegern.
I ett pressmeddelande skriver LO-ledaren Gerd Kristiansen att facket kommer att fortsätta att kämpa mot social dumping, personaluthyrningsföretag och skattesänkningar.
Även om det mesta i dag, dagen efter valet, talar för att Höyreledaren Erna Solberg blir regeringsbildare är det ännu oklart hur samlingsregeringen kan komma att se ut eftersom det finns motsättningar inom det borgerliga blocket. Troligen kommer dock Höyre att regera tillsammans med Fremskrittspartiet, Venstre och Kristelig Folkeparti.
I valet fick Höyre preliminärt 26,8 procent, vilket är lägre än de förlorande socialdemokratiska Arbeiderpartiet som fortfarande är Norges största enskilda parti med 30,9 procent.
– Nu börjar några spännande veckor med regeringsförhandlingar. På YS (norska TCO) vägnar vill jag gratulera Erna till valresultatet. Men YS kommer att rikta tydliga krav mot en regering oavsett vilka partier som kommer att ingå i den, säger Jorunn Berland, ordförande för det norska tjänstemannafacket.
FAKTA NORGE
Valresultatet i Norge (preliminära siffror):
Rødt 1
Sosialistisk Venstreparti 4,1
Arbeidarpartiet 30,9
Senterpartiet 5,5
Miljøpartiet De Grønne 2,8
Kristelig Folkeparti 5,6
Venstre 5,2
Höyre 26,8
Fremskrittspartiet 16,4