Det blir inga regler om bemanningen på demensboenden från och med årsskiftet. I stället kommer Socialstyrelsen med nya regler för hela äldreomsorgen. De ska införas någon gång under 2015.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och många kommunpolitiker har protesterat högljutt mot reglerna.

– Jag befarar att Socialstyrelsen har gett vika för protesterna. Det är anmärkningsvärt, särskilt som det har varit så mycket debatt. Vi kan se att det är underbemannat och vilka taskiga arbetsvillkor våra medlemmar har, säger Annelie Nordström, Kommunals ordförande.

Erik Höglund, avdelningschef på Socialstyrelsen:

– Vi ger inte avkall på Socialtjänstlagens krav och våra föreskrifter kommer inte att ändras. Vi har inte gett efter för SKL, men vi ser att kommunerna behöver mer tid för att lära av varandra. Det är viktigt att vi inför ett regelverk samtidigt för både demens- och äldreboenden. Det handlar ofta om människor som bor vägg i vägg, säger han.

Annelie Nordström håller inte med.

– Det hade varit bättre att införa reglerna på demensboenden först. Då hade vi kunnat testa och göra erfarenheter innan vi går vidare till äldreboenden.

I februari 2010 slog undersköterskan Elisabeth Marklund i Piteå larm om låsta och obemannade demensavdelningar på natten. Reportaget i Uppdrag granskning startade en intensiv debatt om demensvården.

I november 2010 inspekterade Socialstyrelsen 94 demensboenden landet runt. På 57 av dem lämnades dementa inlåsta och ensamma nattetid.

I december 2010 röstade den samlade oppositionen ner regeringen i riksdagen och drev igenom att Socialstyrelsen skulle ta fram regler för bemanningen. I februari 2012 beslöt riksdagens socialutskott att Socialstyrelsen ska ta fram regler för hela äldreomsorgen.

Någon månad senare kom Socialstyrelsens bemanningsregler för demensboenden. De skulle ha trätt i kraft vid årsskiftet, knappt två år senare. Nu skjuts de ytterligare ett eller två år på framtiden.

Reglerna säger inte hur mycket personal det ska finnas på en demensavdelning, men kommunerna blir skyldiga att se till att det finns tillräckligt med personal för att varje individ ska få den hjälp som behövs.

– Sveriges Kommuner och Landsting säger ungefär att det blir för dyrt. Det betyder att de inte följer de riktlinjer som redan finns. De går ut på att man ska bemanna efter individernas behov, säger Annelie Nordström.

Nu ska Socialstyrelsen och SKL inleda ett samarbete. Målet är att gemensamt ta fram verktyg som kan göra kvaliteten i äldreomsorgen mätbar.

– Vi tror att det här gagnar de äldre mer än om vi ensidigt lägger fram föreskrifter utan att ta hänsyn hur långt kommunerna har hunnit i dag, säger Erik Höglund.

Han säger att det ska bli klara och tydliga regler som alla kan förstå. Besluten ska gå att överklaga. Annelie Nordström fruktar motsatsen: luddiga regler som kan tolkas både på det ena och andra sättet.

– Vi kommer att hårdbevaka den här frågan, betonar hon.

En av fem vill sluta

Nio av tio i äldreomsorgen ska vara fast anställda. Regler ska slå fast hur många heltidsanställda som ska finnas i förhållande till antalet gamla.

Det här är vad Kommunal vill. Verkligheten är annorlunda:

Knappt var tredje anställd inom äldreomsorgen har ett fast jobb på heltid. Knappt hälften är fast anställda på deltid. En femtedel är tillfälliga anställda, nästan alla på deltid.

Kommunal redovisar siffrorna i en rapport som kom i våras. De grundas på en stor medlemsundersökning. Knappt 4 000 kommunalare svarade på frågor.

20 procent av dem vill inte jobba kvar i äldreomsorgen om tre år. Ytterligare 15 procent är osäkra.