Kollektivavtalen på LO-området ger ofta visstidsanställda ett starkare skydd än tjänstemännens avtal, visar Arbetets genomgång av ett antal stora kollektivavtal inom olika branscher.

Visstidsanställda arbetare har alltså större anställningstrygghet än tjänstemän. I alla fall på papperet. Hur det är i verkligheten är inte undersökt.
Exempelvis hade Unionens största avtal, teknikavtalet, inga övre gränser för visstidsanställning fram till i år. I årets avtal bestämde sig parterna för en gräns på 18 månader under en 36 månadersperiod. Men det sker ingen automatisk övergång till fast anställning därefter. Det måste förhandlas fram.

I it- och handelsavtalen, Unionens andra och tredje största avtal, följer parterna däremot lagens regler med ett fåtal undantag.

Teknikavtalet är också IF Metalls största avtal och tillåter enbart två sorters anställningar: fast och tidsbegränsad. Den senare får inte vara kortare än en månad eller längre än ett år inom en 36 månadersperiod.

I annat fall är anställningen ogiltig. Och det kan sluta med att Arbetsdomstolen både dömer ut skadestånd och beslutar att arbetstagaren ska ha fast anställning.

Handels största avtal, butiksavtalet, har sannolikt starkaste skyddet för medlemmar med tidsbegränsade anställningar. Dessa ska enligt avtalet få fast jobb efter ett års anställning.

En bransch där det kryllar av inhoppare är hotell och restauranger. Där följer parterna las, utom vid ”anställning för enstaka dagar”. Också Byggnads följer las i en del av sina avtal.

Pappers föredrar i stället anställningsvillkoren i gamla las. Nya lagen ger inte alls ett starkare skydd, som regeringen hävdar, anser facket.
GS-fackets största avtal, träavtalet, tillåter tio månaders visstidsanställning inom tre år. Parterna kan dock spika ytterligare sex månader. För vikariat gäller las.

I Kommunals avtal med Sveriges Kommuner och Landsting följer man lagen. Men för att hindra staplandet av olika anställningsformer har parterna gjort ett tillägg som ger ett starkare skydd än lagen:

Om de tidsbegränsade anställningarna sammanlagt överstiger tre år inom en femårsperiod ska arbetstagaren få fast jobb. Och det är precis vad TCO:s krav på en lagändring går ut på.

Kommunal har extremt många medlemmar med tillfälliga anställningar inom vissa verksamheter. Exempelvis äldreomsorgen, där fyra av tio är visstidare.

För anställda i staten gäller en blandning mellan las, kollektivavtal och den så kallade anställningsförordningen, som tillåter flera former av visstidsanställningar utöver las. Bland annat något som heter ”enstaka kortvariga anställningar”. Vad som menas med kortvarig är oklart och tolkas ofta helt godtyckligt av arbetsgivaren, enligt fackförbundet ST.

Arbetets genomgång visar också att parterna i de flesta fall väljer att avtala bort den så kallade konverteringsregeln i las, som ger viss­tidsanställda och vikarier rätt till fast jobb efter två års anställning.

Även i de avtal där parterna valt att följa lagen görs många avvikelser och branschanpassade tillägg, vilket gör det svårt att jämföra avtalen rakt av.

Arbetsgivarna vill ha så långa anställningar och så få tidsspärrar som möjligt, medan facken vill det motsatta. För dem handlar det ytterst om vad man är beredd att offra för att motverka en starkt uppdelad arbetsmarknad i ett A- och ett B-lag.