Veckans POESI: Fredrik Nyberg

”… För 1500 år sedan uppfanns ängen   Å ängen var absolut ingen gissningslek   Ängen var ända sedan sin uppkomst   framväxt   en kollektiv åtbörd   Ungefär som balladen   Att gå genom ordet äng   Ett ängsord e ett 1 500 år gammalt ord   Å att inte längre kunna somna   då just jag önskar här med livligaste håg att somna få   Att för 1 500 år sedan gå genom ordet vik   Att gå genom ordet glänta   Å du ska snart få domna   å sluta så”

Poeten Fredrik Nyberg har en märklig förmåga att få tingen att leva genom att behandla dem som tecken och att får orden att leva genom att behandla dem som ting. Dessutom har han en rå ohejdbar musikalitet, ungefär som en konkret jazzsaxofonist.

Den senaste boken är också den allra bästa. Den utgår, om man så vill, från en ordlek. ”At blive ved” på danska betyder ungefär ”förbli, stanna kvar”. Via en avsiktlig felöversättning sätter Nyberg igång ett slags meditation utifrån den mystiske huvudpersonen oiN kring vad det innebär att bli ved. En meditation som innehåller många trådar, inklusive en samhällskritisk klagan över jordbrukssamhällets, och i synnerhet ängarnas förfall (se citatet ovan), samt inslag från krig och utrensningar i Serbien. Plus massor av dolda och öppet redovisade citat från diverse håll.

Summan är en sällsynt levande civilisationskritik, där hotet om förvedning och igenväxt motverkas av språkets sällsamma och tämligen otuktade liv. Samt massor av fin humor.