Veckans KONST:
Malick Sidibé

Att bläddra i någons familjealbum är ett sätt att ta del av en större historia. Samtidigt är fotografierna bara små skärvor av en eller flera individers historia och av alla de olika identiteter som hen provat eller haft.

Det blir tydligt när man ser Malick Sidibés (född 1936) studioporträtt och nattliga festbilder från Malis huvudstad Bamako.

För alla kunder som kom till Studio Malick, som han öppnade 1962 strax efter att landet blivit självständigt, visar verkligen upp sig. De syns att de poserade och att Malick Sidibé i sin studio förverkligade bilden av dem själva som lyckliga, stolta, nygifta eller bara väldigt coola.

Smycken, tyger, och motorcyklar är dessutom bara några av de föremål som stolt visas upp i de här svartvita bilderna från 1960- och 70-talets Mali.

Lika fascinerande är alla de party- och festbilder som Malick Sidibé tog sena kvällar efter att han stängt studion för dagen.

Se bara på fotografiet från en julhelg på 1960-talet där några ungdomar håller fram omslagen till tre av de lp-skivor som troligen spelades på festen som fotografen precis besökte. Kanske ”Viva Arsenio – Arsenio Rodriguez & The Afro-Cubano Sound Of Now” som kvinnan till vänster håller upp. Eller se på blicken som det dansade paret i ”Au club Les Tros Fumeurs, Bamako, 1962” ger fotografen som just avfyrat en blixt för att annonsera sin ankomst på festen. De bilderna rymmer inte bara en historia från ett familjealbum utan även en större berättelse om en ung nation.

Thomas Olsson