Foto: Leif R Jansson

Regeringen vill att fler tonåringar ska bli lärlingar och avsätter en dryg miljard kronor för de närmaste åren till bidrag till såväl lärlingar som arbetsplatser.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) kallar förändringarna för ett systemskifte till en europeisk modell av lärlingsutbildning, och syftar på att det i länder som Tyskland och Österrike först och främst är arbetsplatserna som utbildar och ansvarar för eleverna, inte skolan.

– I de länder som har utvecklade lärlingssystem har man också lägre arbetslöshet bland ungdomar, sade Björklund på en pressträff.

Regeringens mål är högt satt — år 2020 bör upp mot hälften av alla yrkeselever få sin utbildning i lärlingsform.

Det förslag regeringen lägger i höstbudgeten innebär att lärlingarna utöver studiestödet får en tusenlapp i månaden, eller en hundralapp om dagen, i kostnadsersättning för resor och lunch på arbetsplatsen.

De arbetsplatser som tar emot lärlingar får ett höjt så kallat anordnarbidrag, på 30 000 till 47 500 kronor per år.

Utvecklingsstöd riktat till branscherna och till kommuner som saknar lärlingsutbildning ingår också i förslagspaketet. Förslag om en särskild anställningsform för lärlingar, som bygger på att dessa ska få lön enligt avtal, kommer i en separat proposition i höst.