Språket på undantag

– Att undanta modersmålslärare från legitimationskrav är att säga att ”det här är inte viktigt”, säger Vänsterpartiets Rossana Dinamarca, som tycker att det är viktigt att dessa lärare behandlas lika och får ingå i arbetslagen:
– När jag har haft utvecklingssamtal med min sons lärare, har hon koll på alla ämnen men inte modersmålet. Det tyder kanske på att det inte ses som så viktigt.

MODERSMÅL del 1. Modersmålslärare undantas från legitimationskrav. Förra året körde riks­dagen över regeringen och röstade för legitimation. Men regeringen tänker inte ändra sig.

Stora satsningar på gruppen behövs, anser såväl Sveriges Kommuner och Landsting som Lärarförbundet.

Lärarlegitimation blir från och med december i år ett krav för att få en fast tjänst i det svenska skolsystemet. Men det gäller inte modersmålslärarna (tidigare hemspråkslärare). Det upprör Lärarförbundet:

– Alla elever har rätt att möta utbildade, legitimerade lärare, säger förbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Annars undermineras kvaliteten, anser hon.

Turerna kring införandet av lärarlegitimation har varit många och långa. För modersmålslärarnas del har det svängt rejält.
Det började med att regeringen tillkännagav att dessa skulle undantas från kravet. Bristen på lärare har varit skriande och en stor del av kommunerna har inte kunnat skaka fram tillräckligt många. Mindre än hälften av de praktiserande modersmålslärarna är pedagogiskt utbildade och utbildningsmöjligheter för behörighet har saknats.

Därför vore lärarlegitimation en omöjlighet, ansåg regeringen.

Men oppositionen såg inte tillräckliga skäl för undantaget.

– Man kan inte ha resonemanget att det är viktigt för vissa elever, men inte för andra, säger Vänsterpartiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca.

I maj förra året blev också regeringen oväntat överkörd i frågan. Sverigedemokraterna –som vill avskaffa modersmålsundervisningen – svängde i sista stund inför riksdagens omröstning och en socialdemokratisk motion fick stöd av alla oppositionspartier.

– Vi såg det som en stor seger för vårt påverkansarbete, säger Lärarförbundets Eva-Lis Sirén, som hoppades att regeringen snarast skulle återkomma i frågan om hur också modersmålslärare skulle kunna legitimeras.

Utbildningsminister Jan Björklund kommenterade riksdagens beslut som ”politiskt oseriöst”. I juli i år kom en proposition om justeringar av lärarlegitimationen. Regeringen visade då att de stod fast vid undantaget.

Det är att ge upp för lätt, enligt Eva-Lis Sirén:

– De tar upp problemen men hittar ingen lösning. De bo  rde verkligen undersöka alla möjligheter att fullfölja riksdagens beslut, säger hon.

– Det är allvarligt när regeringen inte följer riksdagens beslut, säger Rossana Dinamarca vars parti inte har för avsikt att släppa frågan.

Förra veckan meddelade integrationsminister Erik Ullenhag att regeringen ger Skolverket i uppdrag att se över möjligheterna att snabbutbilda moders­målslärare i minoritetsspråk, framför allt finska, samiska och meän­kieli. Charlotta Wickman, chef för enheten för diskrimineringsfrågor vid arbetsmarknadsdepartementet, berättar att målet för uppdraget är att Skolverket i samarbete med lärosäten och kommuner på kort sikt ska få fram tolv lärare.

– Vi stödjer det fullt ut, säger SKL:s avdelningschef Per-Arne Andersson, som samtidigt påpekar att det behövs stora satsningar på modersmålslärare generellt, och säger att en positiv tolkning är att detta är en signal om att mer satsningar väntar.

– En marginell satsning, där vi har väldigt stora behov, konstaterar Eva-Lis Sirén, och påpekar att modersmålsundervisningen har en stor inverkan på skolresultaten.

– Satsningen är en droppe i havet, säger Jarmo Lainio, minoritetsspråksforskare och professor vid Stockholms universitet.

Han säger att god undervisning på modersmål är en viktig grund för kunskapsinhämtning också i andra ämnen. Ändå har utbildningen av modersmålslärare varit icke-fungerande sedan slutet av 1980-talet.

Stockholms universitet fick förra året i uppdrag att ta fram en modersmålsundervisning i finska och meän­kieli, en process som tar tid. Samtidigt som Jarmo Lainio ser ett skriande behov av modersmålslärare, tycker han att man kan ifrågasätta en snabbutbildning av lärare i minoritetsspråk.

– Man kan verkligen diskutera vad det innebär och vilken status de får. Och hur kommer kommunerna att se på anställningsbarheten? Det går stick i stäv med diskussionerna om lärarlegitimation. Det kanske öppnar för en genväg för kommunerna. Men hur ser då eleverna och föräldrarna på att de får snabbutbildade lärare?

– Men det är ett dilemma. I meän­kieli till exempel finns inga lärarutbildare och ingen examensrätt. Och inte många som är intresserade av en karriär som lärare. De som pratar samiska och skaffar sig en akademisk utbildning är attraktiva på arbetsmarknaden i övrigt, de får andra jobb.

Även om han ser en större förståelse för problemen på senare år, så finns också någon form av kompakt, segt och inneboende motstånd. Det visar sig också på andra håll inom utbildnings- och arbetsmarknadsfältet.

– Man har gjort katastrofala felbedömningar, säger han, som att inte satsa på språksjok för flerspråkiga elever inom vårdutbildningarna.