2 000 utstationerade anmäls i veckan

Byggbranschen har flest utstationerade arbetare, visar anmälningarna till Arbetsmiljöverket.

Utländska arbetsgivare anmäler nästan 2 000 anställda till Arbetsmiljöverket i veckan. Det innebär att den tre veckor gamla anmälningsplikten för utländska arbetsgivare med tillfälligt anställda i Sverige hittills fungerat bra, konstaterar myndigheten.

Omkring 6 000 utländska arbetstagare har anmälts till Arbetsmiljöverket sedan den 1 juli i år, då Sverige införde anmälningsplikt för utländska arbetsgivare med tillfälligt anställda i landet, så kallad utstationering.

Var sjätte arbetstagare som jobbar tillfälligt i Sverige är anställd av ett tyskt företag, visar Arbetsmiljöverkets nya utstationeringsregister. Arbetet kan presentera hela listan över utstationerade som bygger på den första officiella statistiken i Sverige.

Klicka på bilden för att se den i större format. Grafik: Arbetet

Bakom anmälningarna står sammanlagt 810 företag som i stort sett representerar alla delar av världen, från Saudiarabien till Japan. Men den största gruppen är alltså tyskar, både när det gäller antalet företag och arbetstagare i Sverige.  Andra stora grupper är polacker och indier, varav de flesta antingen jobbar inom byggbranschen eller med dataprogrammering.

Drygt 40 procent av alla arbetsplatser som fått utländska arbetstagare finns inom byggbranschen, 20 procent inom IT och 15 procent inom tillverkning.

Överraskande nog är svenskägda företag med verksamhet utanför Sverige den nästa största gruppen bland företagen. Och de står för tolv procent av utstationerade utländska arbetstagare i Sverige.

Anmälningsplikten, som klubbades i riksdagen i slutet av maj, gäller alla företag som skickar sina anställda till Sverige för att jobba under en begränsad tid.  Men vad som menas med ”begränsad tid” är oklart. I lagen finns ingen tidsgräns. Det räcker om utstationeringen inte är permanent. I praktiken är det alltså möjligt med utstationering på obegränsad tid, eller en tillfällig anställning på 50 år.

I anmälningarna till Arbetsmiljöverket varierar tiderna kraftigt. De kortaste anställningarna är på en vecka, de längsta är mer eller mindre varaktiga, det vill säga har redan pågått i många år och kommer att fortsätta i många år till. Är man här kortare än fem dagar krävs ingen anmälan.

Ett undantag som Arbetsmiljöverket är mycket kritiskt till. Om syftet, det vill säga att säkerställa utländska arbetstagares rättigheter, ska få önskad effekt bör det lämnas så få gråzoner som möjligt, anser myndigheten.

Anmälningsplikten kan ses som ett litet plåster på såret efter den stora smäll som ändringarna i den svenska utstationeringslagen efter EU-domstolens Lavaldom kom att innebära för fackförbunden.  Lagändringarna, som också kallas Lex Laval, tog ifrån facken deras skarpaste vapen, rätten till stridsåtgärder mot utstationerade företag, för att kunna driva igenom kollektivavtalsenliga löner och villkor.

Fackföreningarna har visserligen även efter lagändringen begränsade möjligheter att påverka utländska arbetstagares löner och arbetsvillkor. Men nu får de åtminstone veta vilka företag som skickar folk till Sverige, på vilka arbetsplatser dessa håller hus, hur många anställda det handlar om och vem de ska kontakta när de vill förhandla med arbetsgivaren.

I anmälningsplikten ingår nämligen också att arbetsgivaren ska utse en kontaktperson med tydlig adress och telefon som ska representera företaget gentemot facket och myndigheterna i Sverige.

Hittills har inga instanser haft koll på vilka företag som skickar sina anställda till Sverige och vad de sysslar med, än mindre vilka löner och arbetsvillkor som gäller inom olika företag och branscher.

Tanken med anmälningsplikten är just att arbetsgivare från andra länder ska följa svensk lag och fackföreningarna ska kunna kräva de villkor som gäller enligt svenska kollektivavtal, menar regeringen.

Och när frågan behandlades i Arbetsmarknadsutskottet nyligen rådde det full enighet mellan partierna om själva anmälningsplikten. Men Socialdemokraterna och Vänsterpartiet krävde i en gemensam reservation att kontaktpersonen ska ha befogenhet att teckna kollektivavtal.

Det var också viktigt för de svenska företagen, påpekade de.  Om utländska företag ska kunna vinna anbud genom att pressa ner lönerna riskerar svenska företag att konkurreras ut om de följer lagar och avtal.

Men reservationen röstades ner efter en laddad debatt i riksdagen och sedan Miljöpartiet gjorde gemensam sak med regeringen. Även de fackliga organisationerna kräver att kontaktpersonen ska ha behörighet att förhandla med facket och teckna kollektivavtal.

Anmälan till Arbetsmiljöverket ska ske från första dagen i Sverige och de företag som inte gör det ska betala en straffavgift på 20 000 kronor. Lämnar man oriktiga uppgifter, exempelvis om antalet anställda eller tiden i Sverige, kan man dessutom tvingas att betala ut vite.

Hela registret är en offentlig handling, det vill säga vem som helst får söka och hämta ut vilka uppgifter som helst från registret på Arbetsmiljöverkets hemsida.

Till Arbetsmiljöverkets register.