När bärsäsongen just ska börja har 5 246 bärplockare från Thailand beviljats tillstånd för att arbeta i Sverige, och ännu har inte alla de 6 061 ansökningar som kommit in till Migrationsverket behandlats.

– Därmed ser det ut att bli ungefär lika många utländska bärplockare i år som förra året, säger Nina Johansson, chef för Migrationsverkets arbetstillståndsenhet i Stockholm, där en stor den av ansökningarna för bärplockare behandlas.

Antalet bärplockare från länder utanför EU nästan halverades 2011, då nya, hårdare krav började ställas på arbetsgivarna. Oavsett hur mycket bär det finns måste de garantera de utländska plockarna en viss minimilön (i år 18 795 kronor i månaden för heltidsarbete). Det gäller vare sig företagen har tecknat kollektivavtal eller inte. Samtidigt ska bärplockarna tjäna minst 13 000 kronor i månaden, även om de arbetar på deltid. Företagen måste också kunna visa att de klarar att betala lönen.

De här kraven fick alltså bärföretagen att tveka 2011. Men 2012 ökade antalet utländska bärplockare åter kraftigt (i praktiken rör det sig enbart om thailändare). Och i år ser de alltså ut att bli ungefär lika många. Det skulle kunna tyda på att branschen har anpassat sig till de nya villkoren.

– De nya riktlinjerna har visat sig framgångsrika, säger Nina Johansson. 2012 ansåg LO att den säsongen var den bästa hittills för bärplockarna.

Men uppgiften att kontrollera att plockarna får den lön de har rätt till är knepig. I praktiken vilar den på Kommunals lokala företrädare.

– Det är en djungel, säger Fredrik Axelsson vid Kommunals avdelning i mellersta Norrland, som förra sommaren bedrev detektivarbete för att hitta de ansvariga bakom olika bärföretag.

– I ett fall hittade vi personen bakom företaget i Finland. Vi bestämde möte – men han dök aldrig upp. Det här är ett svårt arbete.

Bärplockare är den i särklass största gruppen av arbetstagare från länder utanför EU som beviljas uppehållstillstånd. Andra stora grupper, som dataspecialister och restaurangpersonal, har minskat i antal under perioden januari – juni i år jämfört med samma månader 2012. Det gäller också ingenjörer och tekniker.

En grupp har däremot ökat kraftigt, i och för sig från en låg nivå. Det gäller skogsarbetare. Hittills i år har 254 arbetare från länder utanför EU fått tillstånd att komma till Sverige under skogsvårdssäsongen, mot 146 samma period 2012 – en ökning med 74 procent.

– Efter den stora uppmärksamhet som de lurade skogsarbetarna från Kamerun fick förra året har de stora skogsföretagen börjat kontrollera sina underentreprenörer bättre, säger Tommy Andersson, avtalssekreterare vid GS-facket.

– Det är bra att skogsbolagen tar mer ansvar. Vi klarar inte att själva kontrollera en yta motsvarande 45 miljoner fotbollsplaner.

Genom en ny insynsgrupp, som regleras i det centrala kollektivavtalet för skogsbruket, har lokala fackliga företrädare också fått rätt att kontrollera lönerna för skogsarbetare som inte är medlemmar i facket.

De allra flesta utländska skogsarbetare kommer till Sverige från länder inom EU. GS-facket beräknar att 80 procent av planteringen, röjningen och annat arbete under skogsvårdssäsongen utförs av utländsk arbetskraft.