På två år har andelen löntagare som omfattas av kollektivavtal minskat med fem procentenheter. Fallet kunde ha varit ännu större, men bromsas av att arbetsgivarorganisationerna får fler medlemmar.

Folksams årliga undersökning om svenskarnas trygghet, Välfärdstendens, bygger på intervjuer med 1 500 löntagare i åldrarna 18 – 65 år. I årets upplaga (där intervjuerna genomfördes under mars och april 2013) svarar 82 procent att de arbetar på en arbetsplats med kollektivavtal, att jämföra med 87 procent så sent som 2011. Tio procent säger att de saknar kollektivavtal, medan åtta procent är osäkra.

– Under de år vi gjort undersökningen har andelen som är säkra på att de omfattas av kollektivavtal brukat ligga på 87 – 88 procent, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker vid Folksam. Nu ser vi ett tydligt ras.

Exakt hur många som omfattas av kollektivavtal vet egentligen ingen. Medlingsinstitutets årsrapport för 2012 talar om att 88 procent täcks av kollektivavtal (inklusive hängavtal), men det är en uppskattning. Folksams undersökning är ingen absolut sanning – Håkan Svärdman bedömer att urvalsproblem kan ha påverkat siffrorna något – men att det finns en sjunkande trend är uppenbart, enligt Folksam.
– Det som räddar situationen någorlunda är att arbetsgivarorganisationerna får fler medlemmar, säger Håkan Svärdman. Utan den tendensen hade kollektivavtalens täckning varit ännu sämre.

Om Folksams siffra, 82 procent, är riktig står 750 000 löntagare utan det skydd vid sjukdom och ålderdom som kollektivavtalen ger. För en anställd med 25 000 kronor i månadslön handlar det om i genomsnitt 2 400 kronor mindre i månaden vid sjukdom. Förlusten är särskilt stor om man blir sjuk länge, eller får sin arbetsförmåga nedsatt varaktigt. En förtidspensionär som har varit statligt anställd och haft en månadslön på 30 000 kronor har 3 832 kronor mer i månaden att leva för än en förtidspensionär som haft samma lön, men jobbat utan kollektivavtal.

Folksams rapport visar på överraskande förändringar i löntagarnas värderingar. Mellan åren 2008 och 2010 ökade andelen som ansåg att ersättningen vid sjukdom och arbetslöshet var för låg – knappast förvånande, då såväl sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen stramades åt under perioden. Men från 2010 till 2013 har andelen som tycker så sjunkit igen, och nu är den tillbaka på nivån före Alliansregeringens reformer. Frågorna om ersättningsnivån är tillräcklig har bara ställts till dem som har egen erfarenhet av arbetslöshet, respektive av sjukskrivning i mer än två sammanhängande veckor de tre senaste åren.

– Svaren förvånar. En förklaring kan var att allt fler har skaffat sig privata inkomstförsäkringar och sjukförsäkringar under perioden, säger Håkan Svärdman.

Andelen som har en privat sjukförsäkring har ökat från 32 till 40 procent. Med ”privat” menas då även gruppförsäkringar där facket har förhandlat fram villkoren, men individen själv väljer att teckna försäkringen. Andelen som omfattas av en privat inkomstförsäkring vid arbetslöshet har ökat från 18 till 34 procent.