Större facklig kontroll i skogen
Facket får möjlighet att kontrollera att skogsavtalet följs. I gengäld får arbetsgivarna större möjligheter att variera arbetstiden.
Det är delar i skogsavtalet som tecknades i går mellan GS och arbetsgivarna i SLA – Skogs- och lantarbetsgivarna.
– Det känns jättebra att arbetsgivarna ställer upp på det här. Det lokala facket kan granska att avtalsenliga löner betalas. Arbetsgivarna ska öppna sina räkenskapsböcker och vi har rätt att kolla både medlemmar och oorganiserade, säger Tommy Andersson, avtalssekreterare hos GS.
Han säger att det här ger bättre möjligheter till kontroll, men han tror inte att det går att säga att missbruk av avtalet och lönedumpning nu kommer att undvikas. Det finns över tusen skogsföretag och facket har inte möjlighet att kolla alla.
– Jag tror andra kan titta på vår modell och ha nytta av den, säger Tommy Andersson.
Facket har runt 3 000 medlemmar som arbetar på skogsavtalet. Avtalet omfattar dem som arbetar med plantsättning, skogsvård, röjning och huggning. Under ett år kan det vara många fler som arbetar i skog och då handlar det i stor utsträckning om säsongsarbete.
Uppgörelsen om kontroll av lönerna består av två delar: dels en insynsgrupp, dels en möjlighet till lokal avtalsuppföljning. Insynsgruppen består av fack och arbetsgivare. Den finns centralt och ska agera snabbt ifall facket misstänker att avtalet inte följs på ett skogsföretag. Den lokala avtalsuppföljningen innebär att en ombudsman från facket kan begära kontroll på ett företag. Det ska meddelas arbetsgivarna centralt som kan delta i kontrollen och som även kan meddela arbetsgivaren i förväg. Om arbetsgivaren gjort fel har han eller hon två månader på sig att rätta till det. När tidsfristen går ut handlar det om ett avtalsbrott.
I båda fallen gäller kontrollen både medlemmar och oorganiserade. Kontrollen är begränsad till dem som sysslar med skogsvård, plantering och röjning.
Enligt Katarina Novák, vd hos SLA, är det här en uppgörelse vid sidan av kollektivavtalet och gäller den här avtalsperioden. I uppgörelsen ingår också möjligheten att inrätta säsongsvarierad arbetstid för samma grupper. Det betyder att veckoarbetstiden kan variera under året. Variationerna begränsas dock av reglerna för vecko- och dygnsvila. Katarina Novák säger att detta ger företagen möjlighet att tillsvidareanställa flera.
I kollektivavtalet har dessutom möjligheten för arbetsgivaren att på egen hand lägga ut arbetstiderna utökats. Det nya är att en arbetsgivare kan lägga ut arbetstiden under en 12-veckorsperiod – tidigare var perioden 8 veckor. Och även här sätter lagens regler om dygns- och veckovila gränser.
– Det är bra att avtalet är treårigt och att vi hittat en samsyn. För oss är arbetstiden viktig. Och det är bra att vi hittat en balanserad lösning för att följa upp att avtalen efterlevs. Vi sluter ju avtal för att de ska följas, säger Katarina Novák.
För dem som arbetat 24 månader betyder avtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv att antalet månader med föräldrapenningtillägg ökar från fyra till sex.
Avtalet följer i stor utsträckning industrins uppgörelser. Det är värt 6,8 procent på tre år och i det ingår delpension. Löneökningarna under de tre åren är 1,9 procent, 2,2 och 2,2 procent.
Fackets Tommy Andersson är övertygad om att lönepåslagen i kronor kommer över det krontalspåslag som LO-förbunden gemensamt ställt krav på. Enligt LO handlar det om drygt 1 700 kronor under de tre åren, vilket borde ge en löneökning med drygt 500 kronor första året.