Märket är satt – men oenigheten består

Märkbart nöjda höll LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och ordförande Karl-Petter Thorwaldsson pressmöte om det nya industriavtalet i tisdags.

Första ronden är över. Facken utropar sig till vinnare. Arbetsgivarna gör detsamma. Och inför de följande drabbningarna i årets avtalsrörelse är de oense även om hur många märken som ska styra resten av lönehöjningarna.

Industrifacken banade väg för Handels avtal – och nu anser facket att det finns två märken för den fortsatta avtalsrörelsen. Facket hävdar att normen är 1 700 kronors höjning för dem som har låg lön och 6,8 procent för alla andra. Vare sig arbetsgivare eller Medlingsinstitutet delar den uppfattningen.

Avtalen som industrifacken och arbetsgivarna slöt i tisdags, gäller på tre år. Först att följa efter var handelsbranschen, som skrev under i onsdags.

– Det är inga svindlande summor i de tecknade avtalen, men i och med Handels avtal har vi nu etablerat dubbla märken för övriga arbetsmarknaden. Och om det behövs får vi sluta fler avtal på samma nivå, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Avtalssamarbetet mellan LO-förbunden bygger på att det ska vara två märken som resten av arbetsmarknaden kan luta sig mot: ett procentpåslag för dem med löner över 25 000 kronor och ett krontalspåslag för dem med lägre löner. Deras höjning i kronor ska motsvara den procenthöjning som gäller för löner på 25 000 kronor.

Men statliga Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth anser att det bara finns ett märke, nämligen 6,8 procent under tre år. Det kommer att bli rättesnöret för de medlare som Medlingsinstitutet tillsätter. Arbetsgivarna är inne på samma linje:

– Nä, det finns inte något krontalsmärke. Bland avtalen som slutits ligger krontalen på olika nivåer. Och om något förbund vill ha mer lön än 6,8 procent får det ske med någon form av avräkning, säger Christer Ågren, vice vd hos Svenskt Näringsliv.

Han förklarar att en sådan avräkning är möjlig med hjälp av and­ra förändringar som till exempel slopad individgaranti eller mer flexibla arbetstider.

Det var ungefär 30 nya avtal för runt en halv miljon industrianställda som tecknades i tisdags.

Facken är nöjda med att de samtidigt fick ett nytt försäkringssystem för föräldrapenningtillägg under sex månader för alla privatanställda arbetare. Bland fackens framgångar fanns också en ny modell för delpension samt höjning av lägsta lönerna. Liksom att de fick gehör för krontalspåslag för dem med lägre lön.

Arbetsgivarnas största vinst var att de fick igenom flexiblare regler för arbetstid och övertid. De är också nöjda med avtalets längd.

– Det är bra med ett treårigt avtal, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna. Det ger långsiktighet och en lång planeringshorisont.

Vår bedömning är att avtalets kostnadsvärde är högt. Det treåriga avtalet, och att vi fått igenom flexibilitetsfrågor, hjälper oss att hantera kostnadsnivån.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe säger:

– Det här betyder att vi bibehåller och stärker LO-samordningen. Trots oerhört motstånd har vi klarat hem krontalspåslaget. Vi har fått igenom föräldralönedelarna och det kommer att få stort genomslag för jämställdheten.

IF Metalls ordförande säger också att han är stolt över att Facken inom industrin hållit samman: Tre av LO:s industriförbund, IF Metall, Livs och GS, slöt tillsammans med Unionen och Sveriges Ingenjörer avtal med industriarbetsgivarna.

De fem facken sa i söndags kväll nej till ett slutbud från industrins egna medlare, opo. Och mindre än två dygn senare var ett nytt avtal klart. Flera av fackföreträdarna säger att man fått igenom viktiga krav efter att opos bud förkastats.

– Tack vare att facken inom industrin hållit ihop har vi fått igenom en helt ny löneprocess på teknikområdet. Den fanns inte med opos slutliga hemställan, säger Ulf Bengtsson, ordförande för Sveriges Ingenjörer.

Livs ordförande Hans-Olof Nilsson säger att facken fått igenom krontalspåslaget och höjningen av lägstalönerna efter att de hade förkastat opo-budet – och han bedömer att värdet av detta är nästan en procentenhet.

Även arbetsgivarna fick igenom en del av sina krav. Anders Weihe är både vd för Teko och förhandlingschef hos Teknikföretagen. Han beskriver de sista förhandlingstimmarna som en byteshandel. Arbetsgivarna har fått flexiblare villkor för arbetstiden och övertiden. I gengäld får tekoarbetarna högre lönepåslag.

Bara ett dygn efter industriuppgörelserna kunde handelns parter teckna avtal. Handels ordförande Lars-Anders Häggström berättar att mycket var klart men fack och arbetsgivare hade svårt att komma överens om lönenivån och föräldrapenningtillägget.

– Industrins uppgörelse hade stor betydelse för oss. Vi använde procent och räknade fram ett krontalspåslag på 1 700 kronor under de tre åren.