Klicka på diagrammet för att se det i större format.

 

Socialdemokraternas kongress ­pågår i Göteborg. För första gången på ­åtminstone 20 år är LO-folket i ­minoritet bland ombuden på en ­ordinarie ­partikongress.

– Det är konsekvensen av att facken inte jobbar tillräckligt med facklig-politisk samverkan. Inflytande är inget man får; det är något man förtjänar, säger Peter Kennerfalk, numera Byggnads, tidigare facklig-politisk ombudsman på Sveavägen 68.

Det är inget dramatiskt ras. 45 procent av ombuden har LO-bakgrund. Men på de ordinarie S-kongresserna från och med 1997 och framåt har LO-folket varit i majoritet.

– Mycket av det som sker på arbetsmarknaden slår hårt mot LO:s medlemmar. Många av de lösningar som vi behöver i politiken måste komma från LO-förbunden och deras medlemmar, säger Ylva Thörn, Kommunals ordförande fram till 2010.

Den 1 december fick hon en ny tjänst som biträdande partisek­re­­terare. Uppgiften är facklig-po­li­tisk samverkan, som därmed har fått en talesperson i partiledningen.

Många LO-förbund räknar ombud och mäter sitt inflytande på partikongressen. Utgångspunkten är det faktum att allt inte går att fixa avtalsvägen.

– Det är oerhört viktigt att våra medlemmar engagerar sig i poli­tiken. Drygt 40 procent av motionerna på vår kongress 2011 tog upp politiska frågor. Några av de frågorna har vi drivit hela vägen till partikongressen, berättar Carin Wallenthin, chef för IF Metalls facklig-politiska enhet.

2009 hade 41 kongressombud IF Metall-bakgrund. Det var en toppnotering. I år har antalet minskat till 35. Det är två under det interna målet på 37 – ett ombud för varje avdelning inom IF Metall.

Byggnads går också kräftgång. Jim Sundelin från Bredbyn utanför Örnsköldsvik gör sin femte S-kongress som ett av Byggnads nio ordinarie ombud – mot tidigare mellan 15 och 20. Han är ordförande i Byggnads region Mellannorrland och facklig ledare i partidistriktet i Västernorrland.

– Vi är inte så många kvar som jobbar fackligt och politiskt, konstaterar han.

Han tror inte att dryga sex år med alliansen har gjort det svårare att samverka, snarare tvärtom. Hårdare villkor på arbetsmarknaden har ökat det politiska intresset hos vanliga medlemmar. Men fortfarande återstår att få dem att gå med i partiet.

– Sedan handlar det också om att Socialdemokraterna måste se de problem som vi i fackföreningsrörelsen ser. Därför att det viktigt att fotfolket går med – annars blir inte hela verkligheten belyst, resonerar han.

För ett år sedan publicerade Arbetet en Sifo-undersökning med resultatet att bara var tredje LO-medlem vill ha samverkan mellan LO och Socialdemokraterna.

Samtidigt upprepar förespråkarna både i parti och fack att inga kan tjäna, eller för den delen förlora, så mycket på politiken som LO:s medlemmar. A-kassan, fas 3, arbetsmiljön, tryggare jobb, nattis för skiftarbetande – listan kan göras lång.

Samtidigt blir fackligt och politiskt arbete allt mer renodlat. Folk gör antingen det ena eller det and­ra – mer sällan både och.

– Vi behöver nya mötesplatser där de två kan mötas. Dessutom måste vi bli fler som delar på uppdragen. Ytterst är det en demokratisk fråga. Antalet förtroendevalda minskar i kommunerna – samtidigt som vi vet att det finns ett intresse bland partimedlemmarna för att ta på sig uppdrag. Även i facket finns motsvarande intresse för att ta på sig uppdrag, säger Ylva Thörn.

 

Vad är viktigaste frågan? Spelar LO:s representation roll?

Jim Sundelin, 49, Bredbyn, ordförande i Byggnads region Mellannorrland, femte S-kongressen:

– Arbetsmarknadsfrågorna är viktigast – att få folk i arbete och skapa tillväxt och tilltro i Sverige.

– Jag vill se ett beslut om en 90-dagarsregel för arbetslösa ungdomar som SSU föreslår. Det sätter fokus på en politik för riktiga åtgärder och riktiga jobb.

– LO:s representation är viktig. Det är alldeles för många kommunpolitiker som styr partiet och alldeles för få ur fotfolket.

Arijana Jazic, 41, Aneby, oppositions­råd, tjänstledig maskinoperatör på Fläkt Woods AB, IF Metall, första S-kongressen:

– Fler jobb. Det är grunden för allt. Jag kommer att driva frågor om jämställdhet, arbetsmarknads­politik, arbetstid och arbetsmiljö.

– Det finns en motion från Jönköpings län om sex timmars arbetsdag. Jag vill se ett beslut om det och om en 90-dagarsgaranti för arbetslösa ungdomar, som SSU har föreslagit.

– Andelen ombud med LO-bakgrund spelar jättestor roll. Det är viktigt att vi som jobbar inom industrin är väl representerade. Många av våra krav kräver politiska beslut.

Angelica Johannesson, 32, Strömsund, klubbordförande Engcon Nordic, IF Metall, första S-kongressen:

– Den viktigaste frågan är jobben. Jag hoppas på många bra och kloka beslut för att komma till rätta med den höga arbetslösheten. Det behövs satsningar och tydlighet på en rad områden, till exempel infrastruktur, utbildning och individutveckling.

Dan Gabrielsson, 44, Falköping, kyr­kogårdsarbetare, Kommunal, ordförande i LO-distriktet i Västsverige, femte S-kongressen:
­

– Den viktigaste frågan är vinster i välfärden. Jag vill se att man går på LO:s förslag om en non profit-princip. Aktiebolag ska inte tjäna pengar på gamla, sjuka och barn.

– LO:s representation bland ombuden spelar jättestor roll, därför att människor lever i olika verkligheter.

Ida Bornlykke, 33, Tomelilla, undersköterska i äldreomsorg, Kommunal, första S-kongressen.

– Vinster i välfärden är den viktigaste frågan. Hela Skåne vill se ett non profit-beslut. Vi vill gå hårdare fram än LO. Ickevinst. Punkt.

– LO:s representation bland ombuden spelar roll. Socialdemokraterna är i grunden LO:s parti.