600 vill inte tillbaka till SJ

Mbl-förhandlingen på skärtorsdagen hade precis inletts. Då fick facket veta att SJ Götalandståg AB skulle läggas ner fyra dagar senare.

Det var slutet på nästan ett års förhandlingar om löner och arbetstider för 600 anställda på lokala och regionala tåg i Västsverige.

Efter att ha valsat runt mellan DSB och Götalandståg är de tillbaka där de började. Sedan den 1 april är de SJ-anställda igen.

Nyheten orsakar inget jubel.

– Folk är fruktansvärt frustrerade. När vi gick från SJ till DSB var det många som förlorade på det. Nu är risken att vi förlorar en gång till, säger Monica Danielsson, ordförande i Sekos klubb Västtåg.

DSB vann upphandlingen av pendeltågen i Västsverige. Dotterbolaget DSB Väst tog över trafiken i december 2010. Avtalet löpte på åtta år, men redan efter ett och ett halvt år var DSB Väst konkursmässigt.

DSB, med danska staten som ägare, hade lagt ett alldeles för lågt anbud för att vinna upphandlingen.

SJ tog över den 1 maj 2012 efter en direktupphandling – det vill säga en dyrare lösning utan konkurrens. Trafiken lades i det nybildade dotterbolaget Götalandståg.

Nästan från start har det funnits två lönesystem på Götalandståg – ett högre för tidigare DSB-anställda och ett lägre för nyanställda. Skillnaden blev tydligast för DSB-anställda vikarier. När de fick förlängt vikariat som anställda på Götalandståg sänktes deras löner.

– 18 eller 19 personer har förlorat runt 4 000 kronor i månaden när deras vikariat har förlängts, berättar Monica Danielsson.

I juni införde Götalandståg egna löner efter en förhandling där fack och arbetsgivare inte kom överens. Sedan fortsatte förhandlingarna om ett lokalt kollektivavtal utan resultat.

Den 31 mars blev läget akut. Då skulle de som gick över från DSB Väst till Götalandståg bli av med sina löner och villkor från DSB-tiden.

Resultatet blev att SJ lade ner dotterbolaget Götalandståg med fyra dagars varsel.

– Det blev snabba ryck. DSB:s lokala avtal var för dyrt. Vi försökte ändå sträcka oss så långt det gick och tog med mycket från DSB:s avtal i vårt förslag. Samtidigt ville vi skapa långsiktigt trygga förutsättningar för trafiken. Vi ville inte hamna i den situation som DSB varit i, där danska staten och Västtrafik fick skjuta till pengar för att täcka underskott, säger SJ:s presschef Dag Rosander.

Därmed är de 600 anställda tillbaka på SJ och omfattas av SJ:s spåravtal. De förlorar de på. SJ förlorar också – på kort sikt. Den här utvägen innebär att SJ får betala DSB-löner i ett år till.

Orsaken är att bytet från Götalandståg till SJ är en verksamhetsövergång. Då hänger löner och andra villkor med i ett år.

Det priset betalar SJ för att införa lägre löner om ett år. Den som är cyniskt lagd kan kalla det en investering i framtiden, även om det finns en hake. SJ har tågtrafiken i två år till. Sedan ska det bli en riktig upphandling i konkurrens.

Om SJ förlorar lär hela operationen bli en förlustaffär. Å andra sidan kanske hela syftet är att pressa lönekostnaderna lagom till nästa upphandling, så att SJ kan lägga ett lågt anbud.

– Vi jämför oss med andra bolag som kör lokal- och regionaltrafik som Arriva, Veolia och Stockholmståg. Då ligger DSB:s löner på ungefär samma nivå. SJ:s löner ligger lägre, säger Monica Danielsson och fortsätter:

– Pendeltrafik är tuffare än fjärrtrafik. Det är stressigare med mer ob-tid. Halva styrkan är uppe tidigt på morgonen. Därför behöver vi andra arbetstidsregler än fjärrtrafiken. Det måste bland annat finnas begränsningar för dem som börjar tidigt. De har de mest slitsamma passen.