»Skärp till dig, Jan Björklund!«

De fick nog. Gunilla Gustafsson och Kerstin Carlzon är båda obehöriga lärare på Strömskolan i Mark. Nu har de skrivit ett brev till utbildningsministern och frågat varför han inte tänkt på dem som jobbat i så många år att de snart går i pension.

Tusentals tomma kursplatser och 1,7 miljarder i oanvända stödpengar. Det är facit efter fem års lärarlyft. Förra året använde skolhuvudmännen drygt en tredjedel av statsbidraget och  i år står tre av fyra utbildningsplatser tomma.

Kerstin Carlzon är 59 år och hennes kollega Gunilla Gustafsson är 55. De är båda lärare på Strömskolan i Marks kommun mellan Varberg och Borås. De gick ut förskollärarseminariet på 1970-talet och började arbeta som lärare för årskurserna ett till tre två decennier senare.
Efter 37 år i yrket krävs de nu på behörighet och lärarlegitimation. De har drygt två år på sig, för den 1 juli 2015 gäller den nya lagstiftningen fullt ut.

– Annars är det en resa tillbaka till 70-talet som väntar, säger Kerstin Carlzon. Jag får bara jobba i förskoleklass som jag har behörighet i.

Problemet för Gunilla Gustafsson och Kerstin Carlzon är att de varken har råd eller tid att skaffa sig behörighet. De är för gamla för att få studielån, och det statsbidrag som deras arbetsgivare, kommunen, skulle kunna få för någon av lärarlyftets behörighetsgivande kurser är så litet att det skulle ta slut redan efter ett par veckor.

För en tid sedan blev de antagna till en utbildning vid Göteborgs universitet som skulle ge dem behörighet. Men när Kerstin Carlzon räknade visade det sig att hon skulle bli klar med utbildningen först ett år innan hon hade tänkt gå i pension.

– Jag skulle alltså ta tjänstledigt och avstå från lön för att få en legitimation som jag kanske knappt hinner använda. Jag tycker Jan Björklund ska skärpa till sig.

Nu har de skrivit ett brev till utbildningsministern och kräver svar på ett antal frågor. De vill veta varför han inte tänkt på dem som jobbat i så många år. Hur många hinner ens bli klara med kurserna innan de går i pension? Och vad händer om de inte har råd att ta tjänstledigt för studierna?

Kerstin Carlzon har inget emot att lära sig nytt. Man kan aldrig bli fullärd, berättar hon. Men hon känner sig lurad och anser att det borde finnas en gräns för hur gammal man får vara för att tvingas tillbaka till skolbänken.

– Helt plötsligt duger man inte. Enligt de nya reglerna uppfyller jag inte kraven på behörighet i något av ämnena jag undervisar i.

Men faktum är att också yngre obehöriga lärare har mycket små möjligheter att skaffa sig behörighet genom lärarlyftet.

Regeringen har avsatt närmare 4,3 miljarder kronor sedan 2008 till utbildningarna för att höja lärarnas kompetens. Men bara 60 procent av statsbidraget har använts.

Intresset hos huvudmännen – kommuner och fristående skolor – för utbildningarna inom det så kallade lärarlyftet 2, som startade vårterminen 2012, har varit extremt lågt. Tre av fyra kursplatser som handlades upp av Skolverket inför den pågående vårterminen 2013 står tomma, visar Arbetets rundringning till högskolor och universitet som håller i utbildningarna.

Syftet med lärarlyftet 2 är att alla lärare ska få behörighet i samtliga skolformer, ämnen och årskurser som de undervisar i – men saknar behörighet för. Satsningen omfattar även en del fritidspedagoger och speciallärare.

Det finns inga säkra siffror på exakt hur många lärare som saknar behörighet. På utbildningsdepartementet uppskattar man att runt fyra av tio lektioner utförs av obehöriga lärare i dag, något som enligt Lärarförbundet motsvarar drygt 42 000 obehöriga lärare.

Det innebär att långt ifrån alla lärare kommer att vara behöriga den 1 juli 2015, då både lärarlyftet och övergångsreglerna försvinner och de strikta behörighetskraven börjar gälla fullt ut.

Vid Högskolan Dalarna, som tog emot flest kursdeltagare inom lärarlyftet 2 den här terminen, är drygt 300 av 990 upphandlade kursplatser besatta. Andelen tomma platser är minst lika hög vid övriga 22 högskolor och universitet runtom i landet. Enda lärosäte med fullsatt kurs är Konstfack som tog emot 16 deltagare. Högskolan Halmstad tvingades ställa in samtliga sina fem utbildningar på grund av för få sökande.

– Man undrar hur det kommer att gå för lärarlyftet, säger Ulla Palmqvist, samordnare.

Bidragsreglerna var betydligt förmånligare i lärarlyftet 1. Då kunde lärarna få upp till 80 procent av sin lön under fortbildningen. I dag kan de i bästa fall få en bråkdel av lönen. Enligt de nya bidragsreglerna får arbetsgivaren 1 000 kronor per deltagare och högskolepoäng i matte och 500 kronor i andra ämnen.

Resten av kostnaderna måste arbetsgivaren själv stå för. Det gäller främst kompensation till lärare som måste ta tjänstledigt för studierna och lön till vikarier som ska ersätta dem. Det är huvudorsaken till att så få skolor utnyttjar statsbidraget.

– Vi gör vårt bästa för att underlätta för lärarna att följa våra utbildningar, exempelvis genom kurser på kvartsfart och med få fysiska träffar. Trots detta är många platser tomma, säger Monica Sandorf, utvecklingsledare vid Göteborgs universitet.

De allra flesta lärare som går lärarlyftet i Göteborg gör det samtidigt som de arbetar heltid – för det mesta helt utan, eller med endast mycket liten, kompensation från arbetsgivaren.

Ulla-Brita Ekqvist, ansvarig för lärarlyftet vid Stockholms universitet, säger att det har varit oerhört tufft för både enskilda lärare och rektorer att släppa iväg kollegor till utbildningarna.

– Vi blev mycket förvånade över det extremt låga söktrycket inför den här terminen, men vi på lärosätena kan inte göra mycket åt saken.

Förra året deltog drygt 3 300 personer i lärarlyftet. Men för en tredjedel av kursdeltagarna ansökte huvudmännen aldrig om statsbidraget som de alltså hade rätt till.

– Vi vet inte vad det beror på, men en anledning kan vara att motivationen hos huvudmännen har minskat jämfört med lärarlyftet 1, där statsbidraget i snitt var 4 000 kronor per högskolepoäng, säger Johan Juffermans, undervisningsråd vid Skolverket.

• Facket: »De tomma platserna är en skandal«

• Regeringen: »Vi hoppas att fler ska delta«