Om två veckor överlämnas den statliga utred­­ningen om komvux till regeringen. Ingen blir för­vånad om utredaren Geoff Erici föreslår bättre ekonomiska villkor för eleverna.

Orsaken är att 50 procent av dem som läser in grund­skolan på komvux hamnar hos kronofogden. De klarar inte att betala tillbaka sina studielån.

– På något sätt måste vi hitta förändringar som minskar antalet låntagare och antalet låntagare som hamnar hos kronofogden, säger Geoff Erici.

Komvux växte fram ur aftonskolorna och startade 1968. Höjdpunkten kom under Kunskaps- lyftet mellan 1997 och 2002. Då var 350 000 elever inskrivna som mest. De fick samma ersättning som a-kassan i ett år. Studierna kvali­fi­- ce­rade för en ny period med a-kassa.

2011 var knappt 200 000 elever inskrivna på komvux.

Komvux är till för dem har sämst utbildning och står längst från arbetsmarknaden. Utbildning­en omfattar grundskola, gymnasium, yrkesutbildningar och svenska för invandrare.

Fyra av tio elever är utrikes födda. I grund­skoledelen är nio av tio elever utrikes födda. Två av tre elever, liksom två av tre lärare, är kvinnor.

Medianåldern bland eleverna är 27 år.

Komvux kostar kommunerna fyra miljarder i runda tal. Regeringen betalar 2,7 miljarder i år. De statliga pengarna går främst till yrkesutbildningar på yrkesvux.

Framtiden är oviss. Re- geringen vill lägga ner yrkesvux efter 2014. Det beskedet kan ändras om arbetslösheten ökar närmare valet. Socialdemokraterna vill ersätta fas 3 bland annat med nya studieplatser på komvux och Yrkeshög­skolan.