Arriva vann med ett anbud som ligger mer än 500 miljoner kronor under närmaste konkurrent – per år. Det blir mer än fyra miljarder under avtalets åtta år.

Beställaren Storstockholms Lokaltrafik, SL, kräver att Arriva ska leverera – men frågan är om SL bara har fått vad de har betalat för: busskaos, ilskna resenärer och pressade busschaufförer som protesterar mot usla arbetsvillkor.

Landstingen i Sverige köper kollektivtrafik för 32 miljarder om året. Ändå kan många trafikbolag inte svara på tre enkla frågor:

• Vad har ni köpt?

• Vad har ni betalat?

• Vad har ni fått för pengarna?

Det visar en pilotundersökning av Trafikanalys, en statlig myndighet som ska granska och sprida kunskap om transportpolitiken. Länstrafikbolagen struntar i en EU-förordning om att siffrorna ska redovisas offentligt.

En forskargrupp på VTI, Statens väg- och trafikforskningsinstitut, försökte jämföra upphandlad kollektivtrafik i olika län. Till slut gav de upp. Flera länstrafikbolag lämnade inte ut sina kontrakt med bussbolagen. SL lyckades överhuvudtaget inte hitta ett av de efterfrågade kontrakten. Det hjälpte inte att VTI skickade dit tre studenter för att leta.

– Jag var så naiv att jag utgick från att allt i Sverige är offentligt. Det var blåögt, säger Jan-Eric Nilsson, professor på VTI.

I en forskningsrapport ifrågasätter VTI om politikerna vill ha insyn. Å ena sidan kan öppenhet sätta ljuset på dåliga affärer och sprida kunskap, å andra sidan kan den dra med sig dålig publicitet och reta upp väljarna.

Busskaoset har retat upp väljarna, åtminstone de som åker kollektivt med Arriva. Skattebetalarna i Stockholms län får hosta upp 3 100 kronor per invånare och år för kollektivtrafiken.

Även SL:s styrelseordförande, Christer G Wennerholm (M), är uppretad och skriver på sin blogg att Arriva måste skärpa sig. Senast om ett par veckor måste trafiken fungera.

Och annars?

Hans pressekreterare Sebastian Tham säger att Christer G Wennerholm inte ska svara på den frågan. Den ska ställas till tjänstemännen på SL.

Och svaret:

– I nuläget spekulerar vi inte i konsekvenserna utan räknar med att Arriva ska klara de åtgärder de har åtagit sig att genomföra, skriver SL:s presstjänst.

Det låter inte särskilt hotfullt.

Frågan är om SL har något att hota med. Det beror på vad det står i avtalet. Arbetet har begärt ut SL:s avtal med Arriva. Just nu funderar SL:s jurister på hur mycket av avtalet som ska vara hemligt.

SL:s kommunikationschef Suss Forssman Thullberg säger att Arrivas anbud tydligt och klart förklarade hur bolaget kunde vara så mycket billigare än konkurrenterna.

– Arriva skulle bland annat utveckla och effektivisera körscheman och turer. När vi sedan tittar på det med facit i hand blir det intressant att ställa frågan om det har fungerat. Det är Arriva som tar den stora ekonomiska risken, säger hon.

Möjligen är det just effektivare körscheman och turer som förklarar busschaufförernas ilska och frustration. De klagar på långa arbetspass, stress och raster som ibland går upp i rök.

Nu anser även Arriva att det behövs fler förare. Företaget söker 200 nya busschaufförer i Storstockholm, varav 150 till krisområdena Råsta och Täby/Åkersberga.

I januari fick Arriva böta 4,2 miljoner kronor till SL för busskaoset bara i Råsta trafikområde.