Närmare fyra av fem arbetare som drabbades av Saab Automobiles konkurs i december 2011 har gått vidare till arbete eller studier.

Det visar en rapport från Trygghetsfonden (TSL), som presenterats idag. Trygghetsfonden bygger på ett avtal mellan LO och Svenskt Näringsliv. Fondens syfte är att hjälpa uppsagda arbetare att hitta ett nytt jobb.

– Det är svårt att säga om resultatet är bra eller dåligt. Det är i alla fall inte sämre än riksgenomsnittet. Och för dem som fått en lösning är det väl ok, men för dem som fortfarande är utan arbete är det inte bra, säger Tomas Petti, vd för Trygghetsfonden och författare till rapporten.

Totalt 1 326 arbetare från företaget och dess dotterbolag valde att gå in i ett omställningsprojekt. Majoriteten, drygt 730 personer, har funnit ett nytt jobb och drygt 250 personer har påbörjat en utbildning medan 14 har startat egen verksamhet. 248 personer står drygt ett år efter konkursen utan sysselsättning.

TSL-rapportenr riktar mycket kraftig kritik mot hur Arbetsförmedlingen (AF) i Trollhättan jobbade efter Saab-konkursen i december 2011. Det är rena hudflängningen den regionala AF-ledningen får utstå.

”Ansvaret för missgrepp och felaktigheter inom Arbetsförmedlingen måste redas ut.”

Agerandet under första halvåret efter konkursen beskriver man som ”klandervärt”. Många av Saab-arbetarna är i dag, drygt ett år efter konkursen, ”betydligt längre från arbetsmarknaden än direkt efter konkursen”.

– Under första halvåret fick vi kalla handen för all hjälp vi begärde från Arbetsförmedlingen, säger Tomas Petti.

Han ställer det i kontrast till att fyra av regeringens ministrar besökte Saab när de t första stora varslet las. De lovade att det skulle finnas resurser för att ta hand om dem som förlorade sina anställningar på Saab.

Ännu saknar 248 arbetare arbete eller studier. Många av dem har hamnat i gränslandet mellan AF och försäkringskassan, menar man.AF hjälpte inte till med basal it-utbildning till 300 arbetare, ville inte bekosta lastbilskörkort eller ens tolkstöd för fyra. Man kritiserar också i skarpa ordalag de av regeringen utsedda så kallade samordnarna av det statliga och regionala stödpolitiken till Saab-folket under orostiden, det vill säga landshövding Lars Bäckström och Birgitta Losman ordförande i regionalutvecklingsnämnden i Västra Götaland. Av dem har vi inte sett eller hört någonting, heter det i rapporten från TSL.

”Det är svårt att befria sig från en känsla av att samordningen har skett slentrian- och skrivbordsmässigt”, skriver rapportförfattaren.

Eva Sannum var vid tiden för Saab-konkursen områdeschef för arbetsförmedlingen Fyrbodal där Trollhättekontoret ingår. Hon slår ifrån sig kritiken.

– Den här kritiken har vi levt med sedan Saab-projektet. Men vi har ett uppdrag att långsiktigt jobba med arbetskraftsförsörjningen medan TSL har ett annat. Men vi behövs båda två och på lokal nivå har vi ett bra samarbete, tycker jag.

TSL klandrar bland annat AF för att inte gjort något under första halvåret, utan först när pengar från globaliseringsfonden kom drygt ett halvår efter konkursen.

– Jag håller inte med. Det vi initialt gjorde var att matcha mot arbete. Sedan kom globaliseringsfonden och då fick vi medel för insatser för dem som behövde. Jag vill påstå att de pengarna kom i väldigt rätt tid. Ett halvår efter konkursen hade man ju först prövats mot marknaden, säger Eva Sannum.

TT