Medlingsinstitutet kommer i avtalsrörelsen inte att medverka till att något avtalsområde får löneökningar som är större än de påslag som industrins parter gör upp om. Men än är det oklart hur Medlingsinstitutet kommer att agera om det blir konflikt kring LO:s krav på ett krontalspåslag.

– Vi är en myndighet och det är regeringens instruktioner som styr oss. Den instruktion som vi hade förra året gäller i år också, säger Claes Stråth, Medlingsinstitutets generaldirektör.

Under förra årets avtalsrörelse fick Medlingsinstitutet kritik från bland annat Kommunal och LO:s dåvarande avtalssekreterare Per Bardh. Deras invändningar tog avstamp i LO-samordningens krav på en jämställdhetspott, som förra året formulerades som 100 kronor per månad till dem som arbetar på avtalsområden med en genomsnittlig månads lön lägre än 22 400 kronor. Kravet innebär att lågavlönade ska få större lönepåslag i procent än det lönemärke som industrins parter sätter.

Medlingsinstitutet får en roll i en förhandling om ett nytt avtal då medlare tillsätts. Och medlarna fick i förra avtalsrörelsen, liksom tidigare, instruktionen att industrins procentuella lönepåslag ska vara norm i de bud som medlarna arbetar fram.

Denna inställning kritiserade Kommunal och begärde nya instruktioner för Medlingsinstitutet. Kommunal syfte var att lönen i kvinnodominerade branscher skulle kunna närma sig industrilönerna. Per Bardhs ansåg att Medlingsinstitutet tolkade instruktionerna fel. Enligt honom skulle det vara fullt möjligt att de statliga medlarna medverkade till avtal som gav lågavlönade branscher större löneökningar än andra.

Generaldirektör Claes Stråth säger att Medlingsinstitutet inte fått några nya instruktioner och inte heller har han uppfattat att uppdragsgivarna har kritiserat Medlingsinstitutets tolkning av instruktionerna.

Enligt Medlingsinstitutets årsrapport som presenteras fick förra året bland annat Kommunal, Hotell och restaurangfacket och Handels högre procentuella löneökningar, men det betalades med andra förändringar så att kostnadsökningen stannade på industrins 2,6 procent.
Lärarna däremot fick en större löneökning än industrimärket. Det fick 4,2 procent första året i ett fyraårigt avtal och det avtalades utan inblandning av statliga medlare.

I den pågående avtalsrörelsen finns inget krav på jämställdhetspott. Istället ställer facket krav på ett krontalspåslag på 700 kronor per person på alla avtalsområden som har en genomsnittslön lägre än 25 000 kronor.

Claes Stråth säger att det är för tidigt att säga hur de statliga medlarna kommer att agera om det blir en konflikt om fackligt krav på allmännt krontalspåslag om 700 kronor.

– Den enda instruktion vi har är att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara normerande, säger han.

Fackens förhoppning är samtidigt att industrins parter ska göra upp om två märken och det är en procentsats för dem med lön över 25 000 kronor och ett krontalspåslag för dem med lägre månadslön. Inom industrin är medlingsverksamheten privatiserad och sköts de opartiska ordförandena och verksamheten regleras inte av lagstiftning utan av Industriavtalet.