Kollektivavtalens täckningsgrad minskar. Det visar sig dessutom att arbetare i betydligt större omfattning än tjänstemän omfattas av kollektivavtal. Samtidigt som det är arbetsgivarna som i allt större utsträckning bär upp kollektivavtalen.

Det framgår av Medlingsinstitutets årsrapport och uppgifterna bygger på forskning gjord av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

–      Fortsätter täckningsgraden att minska kan det leda till att kollektivavtalens legitimitet ifrågasätts. Och företag som betalar lägre löner än kollektivavtalens kan på allvar börja konkurrera med företag som följer avtalen, säger Anders Kjellberg.

Hans nya beräkningar visar att avtalens täckningsgrad sjunker. I privat sektor minskade den från 85 procent 2009 till 82 procent 2011. Och på hela arbetsmarknaden minskade avtalens räckvidd under samma tid från 90 till 88 procent i åldersgruppen 15-74 år.

Anders Kjellbergs förklaring till utvecklingen är att arbetsgivarnas organisationsgrad minskat i privat sektor. Det tror han beror på strukturomvandling. När industrin minskar ökar den privata tjänstesektorn där arbetsgivarna inte är organiserade i lika hög grad.

Sociologiprofessorn tror inte att någon genomgripande förändring är nära på den svenska arbetsmarknaden. Om trenden med minskad täckningsgrad fortsätter kan den enligt honom öka kraven på lagstiftning på arbetsmarknadens område. En möjlighet då är att med politiska beslut låta kollektivavtalen omfatta även de arbetsgivare som varken är organiserade eller har hängavtal. Troligen får vi också en diskussion om EU-direktiv ska införas med lag eller i avtal.

Tidigare har inte avtalens täckningsgrad delats upp på arbetare och tjänstemän, men för 2011 har Anders Kjellberg gjort det. Och det framgår att arbetare i privat sektor till 91 procent omfattas av kollektivavtal medan motsvarande siffra för tjänstemännen är 77 procent. En skillnad är hängavtalen: 11 procent av arbetarna är anställda i företag med hängavtal men bara 2 procent av tjänstemännen.

–      Skillnaden mellan arbetare och tjänstemän är förvånande. Det kan bero på att många tjänstemän arbetar i den privata tjänstesektorn hos arbetsgivare som inte har kollektivavtal.

Anders Kjellberg är dessutom lite frågande till sitt eget resultat. Kanske är andelen arbetare med hängavtal lite för hög medan motsvarande siffra för tjänstemännen är för låg.

I offentlig sektor är täckningsgraden för både arbetare och tjänstemän 100 procent. Det innebär att på hela arbetsmarknaden omfattas 93 procent av arbetarna och 86 procent av tjänstemännen av kollektivavtal.

Sedan mitten på 90-talet har organisationsgraden bland arbetare minskat medan organisationsgraden bland arbetsgivare ökat något. Bland privatanställda arbetare har andelen med fackligt medlemskap minskat från 82 procent till 64 procent år 2011. Motsvarande utveckling för arbetsgivarna är en ökning från 77 till 79 procent.

Med medlemskap i de flesta arbetsgivarorganisationer följer kollektivavtal. Det gör att arbetsgivarnas betydelse för kollektivavtalen ökat samtidigt som fackens tyngd gått ner.

Fotnot: Anders Kjellbergs studie heter Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund