LO vill ha jobbpakten klar före avtalsrörelsen

LO vill att jobbpakten ska vara klar innan avtalsrörelsen sätter igång på allvar. Det innebär i praktiken att diskussionerna med regeringen och med arbetsgivarna om metoder att få unga i arbetet ska klaras av under februari.

– Vi vill inte att diskussionerna om jobbpakten ska pågå samtidigt som avtalsförhandlingarna och det har vi sagt till regeringen, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

Arbetet har tidigare berättat att facket vill att regeringen ska subventionera lönerna till 50 procent för att få in fler unga på arbetsmarknaden i någon form av utbildningsanställning.

– Det står allt mer klart att de enda som får jobb är de som redan har arbete. Och det måste vi ändra – särskilt med tanke på det stora antalet långtidsarbetslösa, säger LO:s ordförande.

Diskussionerna om jobbpakten har pågått under hösten mellan regeringen, facket och arbetsgivarna. Regeringen har sagt att man kan tänka sig att ta bort den differentierade a-kasseavgiften, men i övrigt finns inga konkreta resultat att visa upp.

Karl-Petter Thorwaldsson förklarar att LO ställer krav på regeringen. Han vill dock inte berätta vad facket vill ha.

– Jag är väldigt optimistisk. Jag tror jobbpakten kan skapa mellan 20 000 och 30 000 jobb åt unga årligen i början. Och när den är fullt utbyggd kan det bli 50 000, säger han.

LO:s ordförande pekar på att det är stora pensionsavgångar på gång och att inom handeln och i kommunerna kommer det finnas ett stort personalbehov.

På den senaste LO-kongressen förklarade den nya ledningen att det viktigaste av allt är att facket skaffar sig ett program för full sysselsättning. Karl-Petter Thorwaldsson säger nu att jobbpakten är en del av ett sådant program. Han vill också att beredskapsjobb, plusjobb, kunskapslyft och utbildningsvikariat ska ingå i en facklig plan för sysselsättning.

– Vi måste göra något år gymnasieskolan också. Regeringen har sabbat den. Allt som utbildningsminister Björklund tar i blir fiasko, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Ett stort problem är enligt LO:s ordförande att de yrkesförberedande gymnasieprogrammen inte längre ger högskolebehörighet. Det gör att allt färre söker sig till de yrkesförberedande programmen.

S-ledaren Stefan Löfven har nyligen sagt att sysselsättningen ska bli den viktigaste frågan för partiet i nästa.

– Det är jag glad för. Socialdemokraterna har tvekat om sysselsättningen i de två senaste valen. Det här är en väldigt bra signal.

I slutet på förra veckan föreslog Stefan Löfven att offentliga upphandlingar ska användas för att ge jobb åt långtidsarbetslösa.

– Det är vi positiva till, men det har kanske inte så stor jobbeffekt, säger LO:s ordförande.

I LO:s ledning är Ingela Edlund ansvarig för offentlig upphandling. Hon säger att facket i första hand vill ställa krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling och säger att Socialdemokraterna förslag är intressant, men hon tycker det är svårt att säga något mer innan Socialdemokraterna har presenterat ett konkret förslag.

– Det är redan idag möjligt att ställa sociala villkor vid upphandling, som till exempel att en viss del av jobben ska gå till lärlingar, men det finns inget tvång. Och då kan det vara enklast att bara titta på lägsta anbud, säger hon.

För att få med social villkor kan Ingela Edlund tänka sig två vägar. Det är att antingen anta ILO-konvention 94 eller ändra lagstiftningen så att social villkor och även miljövillkor ska ingå vid offentlig upphandling. ILO-konvention 94 handlar om sociala villkor vid offentlig upphandling.