Att få kränkande särbehandling och trakasserier klassat som arbetsskada av Försäkringskassan är nästintill omöjligt, för alla. Det visar en genomgång av samtliga mobbningsfall i kammarätterna under fem år som Sara Stendahl, docent i offentlig rätt vid Handelshögskolan i Göteborg, gjort.

– Trots att man är försäkrad och har rätt till ersättning för arbetsskada är beviskraven så pass höga när det gäller kränkande särbehandling att de nästan är omöjliga att uppnå. Frågan är om den som redan är deprimerad i dag ska processa, säger Sara Stendahl.

Hon hittade 43 överklaganden i kammarrätten, av totalt 549 arbetsskademål, som handlade om mobbning och trakasserier på arbetsplatsen mellan åren 2005 och 2009. I sju fall fick den försäkrade rätt mot Försäkringskassan. Fyra av dem var män, tre kvinnor. Trots att kvinnor ligger bakom 70 procent av överklagandena.

– Kvinnor har särskilt svårt att få gehör. Särskilt om den som anses stå bakom trakasserierna är en manlig chef, säger Sara Stendahl.

Ett annat gemensamt drag där den försäkrade faktiskt vann över kassan är att det inte rör sig om att chefen trakasserat. Samtidigt är det är den vanligaste konflikten: en kvinna anställd inom offentlig sektor som anser sig bli trakasserad av en manlig chef. Det kan handla om: utfrysning, isolering, offentliga utskällningar, hot, undanhållande av information, överdriven kontroll och att man fråntas arbetsuppgifter. I 35 procent av fallen är trakasserierna kombinerade med en pressad arbetssituation.

Kvinnor har dessutom mer sällan stöd från facket. Men även sett till både kvinnor och män har endast drygt hälften av de försäkrade ett juridiskt ombud överhuvudtaget.

– Försäkringskassan är en aggressiv processförare som kräver en professionell motpart. Det är en obalans i dag som inte passar i en förvaltningsrätt, säger Sara Stendahl.

Att få en arbetsskada godkänd av Försäkringskassan, och därmed få ersättning, är inte helt lätt. Arbetsskadebegreppet i lagen handlar om olycksfall ”eller annan skadlig inverkan i arbetet”. Men när det gäller själslig smärta finns ett undantag, lagen säger att psykiska skador som kommer på grund av nedskärningar, bristande uppskattning, vantrivsel och ”därmed jämförliga förhållande” inte är en arbetsskada.

Och Sara Stendahl har upptäckt att Försäkringskassan alltid först ser till skrivelsen om undantag, medan domstolarna snarare tittar på själva arbetsskadebegreppet först. Vilket påverkar utgången.

– Det blir då mer av en helhetsbedömning av arbetsmiljön. Medan Försäkringskassan avslår direkt utan att titta på skadlig inverkan.

De fyra domar där kammarrätten dömt till den mobbades fördel, och där Försäkringskassan alltså inte anses följa lagen har en sak gemensam: de pekar inte ut mobbaren. För kassan har ett tydligt krav för att godkänna mobbning som arbetsskada, nämligen att chefen erkänner att hen eller andra mobbat.

Att peka ut någon som mobbare måste kanske inte vara relevant för arbetsskadeförsäkringen, säger Sara Stendahl.

Fotnot: ”När trakasserier och kränkande särbehandling blir en arbetsskada – en genomgång av praxis i kammarrätterna 2005-2009” heter studien som ännu inte är helt färdig. Den ingår i ett forskningsprojekt om mobbning och psykisk arbetsskada som AFA Försäkring finansierar.