Svensk Handel: Industrins löner styr

Handels ordförande Lars-Anders Häggström inleder sin sista avtalsrörelse – precis som Svensk Handels vd Dag Klackenberg. Ingen av dem lär vilja avsluta karriären med en konflikt. Foto: MAJA SUSLIN

Handels kräver 700 kronor mer i månaden och en extra semesterdag. ”Helt orealistiskt”, svarar motparten Svensk Handel, men väntar med att lägga något motbud.

– Även små löneökningar innebär höjda reallöner, säger Svensk Handels vd Dag Klackenberg och hänvisar till att båda inflationen och räntorna är låga.

I dag utväxlade Handels och Svensk Handel sina avtalskrav. Den 4 februari börjar förhandlingarna. Målet är att ett nytt avtal ska vara klart före den 31 mars. Då löper det nuvarande avtalet ut.

Parterna står långt ifrån varandra i fler frågor, som arbetstiderna på lager, som om makten över lönerna ska ligga centralt eller lokalt och avtalsperiodens längd. Ett år, säger Handels. Tre år, säger Svensk Handel.

– Förhandlingarna är inledda. Vi är inte riktigt överens på många punkter. Det ska vi väl inte vara heller, konstaterar Handels ordförande Lars-Anders Häggström.

Bemanningsföretag, fler heltider och färre tillfälliga jobb är tre hjärtefrågor som Handels driver även denna gång. Handels vill ha tydligare skrivningar om bemanningsföretag i lageravtalet. Nu står det att bemanningsföretag ska vara ett komplement. Handels vill förtydliga det till ”ett komplement vid temporärt behov av arbetskraft”.

Dessutom vill Handels att reglerna även ska omfatta detaljhandeln.

– Vi måste få samma reglering om inhyrning av personal även i detaljhandelsavtalet. Bemanningsföretag blir allt vanligare i detaljhandeln, säger Susanna Gideonsson, Handels första vice ordförande.

Sedan 2010 sitter parterna i en gemensam arbetsgrupp som ska verka för fler heltider. Möjligen går utvecklingen motsatt håll. Det visar sig när statistiken presenteras om några veckor.

– Det som framför allt oroar oss är att det blir vanligare att företagen omvandlar heltider till deltider. Det har kommit i takt med att det blir tuffare i detaljhandeln, berättar Lars-Anders Häggström.

Tillfälliga jobb ska bli fasta anställningar efter högst tre år. Det kravet fick Handels igenom 2012.

– Vi hade fler krav som vi inte fick tillgodosedda. Nu går vi vidare med dem. Vi ser att antalet visstidsanställningar ökar, konstaterar Lars-Anders Häggström.

Den extra semesterdagen är ett krav som Handels förhandlare fick med sig hem från många av årets 19 avtalskonferenser med nästan 1 000 förtroendevalda på plats.

Lönekravet på 700 kronor kostar 3,25 procent i detaljhandeln och 2,92 procent i partihandeln. Handels vill höja lägstalönerna med samma belopp. Svensk Handels motbud är att lägstalönerna ska höjas med halva löneökningen.

Facket vill förlänga föräldralönen, utfyllnaden till föräldrapenningen, till ett halvår.

Svensk Handel tycker att kraven är alldeles för dyra och målar upp en bild av tre magra år som väntar detaljhandeln. Priset för Handels krav blir färre jobb. Svensk Handel vill ha låga löneökningar och ett treårigt avtal.

Den här gången betonar Svensk Handel att industrin ska sätta märket.

Svensk Handel vill öppna för mer arbete på kvällar och helger på lager. Det är ett gammalt krav som arbetsgivarna prioriterar högt i årets avtalsrörelse.

Arbetsgivarna vill också att lönerna ska sättas lokalt.

– Lönerna ska sättas så nära individen och arbetsplatsen som möjligt. Handelsföretagen är trötta på den pressade lönestrukturen. Löneskillnaden mellan ung och gammal, oerfaren och erfaren, är för liten. Det är svårt för arbetsgivaren att uppmuntra bra prestation med högre lön, anser Dag Klackenberg.