Skräcken släpper med kunniga handläggare

– Syftet med det nya arbetssättet är inte färre sjukskrivna, utan ökad trygghet för de försäkrade, säger Weronica Knutsson, Försäkringskassan, Hanna Ekman, Centralsjukhuset, Kerstin Lundgren, Fenix, Eva Appelqvist, Försäkringskassan, och Ylva Åberg, Försäkringskassan. När cancersjuka  går tillbaka till jobbet för tidigt, eller går upp i arbetstid för snabbt, beror det i regel på att de själva är ivriga, inte att vi driver på.

I nordöstra Skåne tar två specialiserade handläggare hand om all sjukskrivning som beror på cancer. För de cancersjuka är det en lättnad: Här vet försäkringskassan vad de går igenom.

Cancer. Själva ordet är laddat. När beskedet kommer står livet plötsligt på spel.

Som om inte sjukdomen vore nog gjorde förändringarna i sjukförsäkringen 2008 att många cancersjuka oroade sig för sin försörjning. ”I väntan på döden tvingas kroniskt sjuka cancerpatienter ut på arbetsmarknaden”, skrev sju cancerläkare och en kurator i en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter hösten 2009. Sjukvården och försäkringskassan tycktes stå mot varandra.

– Rehabiliteringskedjan skapade oro, bekräftar Weronica Knutsson vid Försäkringskassan i Kristianstad.

– Vi kände inte igen oss i kritiken. Men processen kring sjukskrivning till följd av cancer var inte perfekt. Vi började fundera på förbättringar.

Sedan maj 2012 har sjukskrivningen av cancersjuka i nordöstra Skåne lagts om i grunden. Enkelt uttryckt har sjukvården och försäkringskassan börjat arbeta tillsammans i stället för var för sig.

Två personliga handläggare, Ylva Åberg och Eva Appelqvist, tar hand om alla som sjukskrivs för tu­mör­sjuk­domar. Tillsammans med personalen på Centralsjukhuset i Kristianstad träffar de varje patient och planerar sjukskrivningen och behandlingen.

För att det ska fungera har handläggarna utbildats i hur cancerbehandling går till, samtidigt som läkare och sköterskor har lärt sig mer om sjukförsäkringen. En central insikt för handläggarna är att två personer som har samma diagnos och får samma behandling kan reagera helt olika. Medan den ena kan arbeta nästan på heltid under behandlingen kan den andra inte arbeta alls.

– Båda delarna är lika rätt, och det respekterar vi, säger Ylva Åberg.

Genom det nya sättet att arbeta träffar försäkringskassans handläggare samma läkare och sjuksköterskor som de cancersjuka möter. De är ”hemma” inom cancervården – och det märker de försäkrade.

– Många blir nervösa då försäkringskassan ringer, säger Eva Appel­qvist. Men när de förstår att två specialister tar hand om dem blir de lugna. Vi vet vad de går igenom.

– Också jag själv har blivit säkrare. Förut var jag rädd att ringa och störa, visste ofta inte vad jag skulle säga. Nu kan jag ställa de relevanta frågorna.

Cancer drabbar människor som är fullt upptagna av arbete och barn, och ser sig som friska. Hanna Ekman, sjuksköterska vid Centralsjukhuset i Kristianstad, har sett hur sjukdomen kan riva upp tillvaron.

– En kvinna hade just firat sin dotters studentexamen och sjungit om den ljusnande framtid då hon fick beskedet. Hon rusade ut på toaletten och bara skrek.

– Mellan behandlingarna reste hon på semester med sin sambo för att få tänka på annat. Men ”fienden” fanns hela tiden i henne, och mellan henne och sambon – i bilen, på hotellet, i sängen. Cancer kan uppta hela ens existens.

Det gör att cancersjuka i många fall behöver mer än bara medicinsk behandling. I samverkan kring de cancersjuka i nordöstra Skåne ingår även landstingets enhet för cancerrehabilitering, Fenix. Tidigare har bara de som råkat känna till den fått chansen, nu utreds behovet av rehabilitering i den gemensamma planeringen för varje patient.

– Cancer påverkar på det medicinska planet, men också psykiskt, socialt och existentiellt, säger Kerstin Lundgren, sjukgymnast vid Fenix. Varför händer detta just mig? Kan jag tro på framtiden? Vågar jag lita på min kropp?

Så länge själva cancerbehandlingen pågår brukar patienterna hålla frågorna ifrån sig. De har fullt upp ändå, och har hela tiden folk omkring sig.

– Men när behandlingen är över känner många en förlamande tomhet, säger Hanna Ekman. Plötsligt är de ensamma med alla tankar.

– Det är inte ovanligt att cancer-sjuka sjunker ner i en depression efter behandlingen, som gör att de inte kan börja arbeta, säger Kerstin Lundgren.

Men vill den som drabbats av en ­allvarlig, kanske livshotande sjukdom arbeta? Vore det inte läge att resa eller förverkliga någon annan dröm?

– Jag har inte talat med någon som inte vill tillbaka till jobbet, svarar Eva Appelqvist.

– Arbete representerar en normal tillvaro, och därmed hopp, säger Hanna Ekman. Att behålla hoppet är det patienterna fokuserar på.

Att komma tillbaka till jobbet är att komma tillbaka till livet, även om arbetet är tungt och enformigt. Många cancersjuka säger att de sätter större värde på vardagens små glädjeämnen när livet inte längre är självklart.

– Och så finns de som lever i ständig oro för att cancern ska komma tillbaka, säger Kerstin Lundgren. Man vill så gärna leva normalt. Men livet blir inte som förr.

Mer om cancer och sjukskrivning:

•»En hjälp alla borde få«