Hushållsarbete har genom historien osynliggjorts och haft låg status. Rutavdragen tyder på att vi inte är beredda att betala vad hushållsarbetet kostar:
– Det är villkoren som är skitarbetet, inte själva arbetet, säger doktoranden Emma Strollo.

– Vi har en historia av att hänvisa kvinnor och invandrarkvinnor till hus­hållsarbete, säger Emma Strollo. Hon har intervjuat hembiträden som på 1950-talet emigrerade från Tyskland till Sverige.

Fram till 1955 var kvinnor den största gruppen arbetskraftsinvandrare, något som inte varit särskilt känt. Mellan 1943 och 1972 fanns en undantags­lag, som innebar att kvinnor inte behövde arbetstillstånd för att invandra till Sverige – om de arbetade som hembiträden.

På så sätt avhjälptes den brist på hembiträden som fanns, utan att lönerna behövde höjas.

Jämförelser kan göras med manliga yrken. När industriarbetare på 1960-talet blev den största gruppen arbetskraftsinvandrare höjde LO rösten mot lönedumpning.

Jämförelser kan också göras med dagens situation, när utomeuropéer får arbetstillstånd för hushållsarbete.

De tyskor Emma Strollo intervjuade var ofta utsatta, och sexuella övergrepp var vanliga. Samtidigt kom de från svåra förhållanden, och nästan alla upplevde att de ändå fick det bättre. I dag bor inte hushållsarbetare i hemmen, men många av problemen kvarstår:

– Väldigt många blir utnyttjade, säger Emma Strollo.

Hon tycker att det är viktigt att sätta mer fokus på hushållsarbetarnas erfarenheter, och mindre på ”det så kallade behovet av dessa tjänster”.