Arbetsbrist är arbetsgivarnas starkaste trumfkort när det gäller uppsägning. Arbetstagare som får sparken av det skälet får sällan AD på sin sida. Det är fritt fram att strunta i turordningen när arbetsgivaren kan hänvisa till arbetsbrist.

Arbetstagarna vinner fler mål än arbetsgivarna i Arbetsdomstolen (AD) visar förra veckans genomgång av årets domar i Arbetet. Men samma sak gäller knappast uppsägningar på grund av påstådd arbetsbrist. Eller fingerad arbetsbrist, enligt fackets sätt att se på saken.

– Det är mycket lättare att säga upp någon på grund av arbetsbrist än av personliga skäl, säger Catharina Calleman, rättsvetare vid Örebro universitet.

Alla uppsägningar som inte har med arbetstagaren personligen att göra kopplas per definition till arbetsbrist. Det handlar alltså inte om arbetsbrist i vanlig mening. Arbetsbristen är i stället kopplad till lön, omorganisation, kompetens, arbetstid eller arbetsförmåga.

Arbetsdomstolen har hittills i år avgjort sju uppsägningar där skälet uppges vara arbetsbrist. I fem fall fick arbetsgivaren rätt.

Ett av dem handlar om kassörskan Fadime Kuzey. I hennes fall fungerade turordningen baklänges: först in – först ut. Hon fick alltså sparken på grund av nedsatt arbetsförmåga i samband med en omorganisation, trots att hon hade längsta anställningen av ett dussin anställda i livsmedelsbutiken. AD tycker att uppsägningen på grund av arbetsbrist var sakligt grundad och att arbetsgivaren inte brutit mot turordnings­reglerna.

Ett annat mål där AD går arbetsgivarens väg gäller en anställd på Brandmännens riksförbund. Också han fick sparken vid en omorganisation, och på grund av arbetsbrist. Den anställdas fack, Unionen, hävdade förgäves att omorganisationen var en ren konstruktion och arbetsbristen fejkad. I själva verket låg personliga skäl bakom uppsägningen.

I ett tidigare mål beslutade arbetsgivaren att städarna skulle ha körkort och de som saknade körkort fick gå utan hänsyn till turordningen i las. Det anser domstolen också är okej eftersom det uppstått arbetsbrist i förhållande till den nya kompetensen, körkortet.

Catharina Calleman har analyserat hur reglerna om uppsägning på grund av arbetsbrist har tillämpats i AD under perioden 2005 till 2010, då arbetsgivarna vann 16 av totalt 20 mål.

Hennes slutsats är att domstolen har tänjt på vad som kan ingå i begreppet arbetsbrist.

– I verkligheten ger inte turord­ningsreglerna längre det skydd som en gång var syftet med dem, säger hon.