Osäkert för utomeuropéer
För utomeuropéer som får arbetstillstånd för hushållsarbete väntar osäkra arbetsvillkor. Och lagen, som säger att EU-medborgare ska ha företräde till jobb, är verkningslös.
I januari i år fick 43 personer arbetstillstånd för att arbeta i andras hem, majoriteten hushållsarbetare och personliga assistenter, fem var hemtjänstpersonal.
– Det finns en risk att arbetstagarna blir utnyttjade, säger arbetsrättsjuristen Catharina Calleman, som undersökt arbetstillstånden som utfärdas till utomeuropéer för hemarbete.
Hon ställde frågan till arbetsgivare (de flesta företag, men också en ideell förening och en stadsdelsförvaltning) som anlitade dessa personer: Varför letar de arbetskraft så långt bort för dessa jobb som inte krävde några kvalifikationer? Svaren visade att det till exempel handlade om personliga kontakter, om bekanta eller släktingar till familjerna. Eller om personer som talade det språk som var vanligast på företaget. En rysktalande vd blev ofta uppsökt av ryssar, som under besök i landet frågade om de kunde få jobb.
En arbetsgivare hänvisade till arbetsvillighet: De vill jobba, de kommer hit för att arbeta och sjukskriver sig inte.
Sedan 2008 är det arbetsgivaren som avgör arbetskraftsbehovet. Först måste tjänsten utlysas inom EU, det så kallade gemenskapsföreträdet. Men företagen behöver inte kalla till några intervjuer.
– Gemenskapföreträdet spelar därför i praktiken ingen roll, säger Catharina Calleman.
Migrationsverket kontrollerar anställningserbjudandet, som inte är juridiskt bindande. Inga kontroller görs av de verkliga villkoren.
– Ofta saknas kollektivavtal, och då kan löner sättas hur som helst, säger Catharina Calleman, som anser att anställningserbjudandet borde vara bindande.
Arbetstillståndet är knutet till arbetsgivaren och vid uppsägning får den anställda tre månader på sig att hitta nytt jobb, annars väntar utvisning.
Klagomål på arbetsmiljö och arbetsvillkor riskerar därför att slå tillbaka på arbetstagaren.
Personerna kom från Irak, Ryssland, Uzbekistan, Syrien, Ukraina, Bangladesh och Georgien, i fallande ordning.
Sju personer hade tidigare sökt asyl. Migrationsverket bekräftade också i intervju att det inte var ovanligt att asylsökande efter avslag sökte arbetstillstånd.