För dem som går direkt från gymnasiet till högskolan ger gymnasiebetygen en vink om hur väl de kommer att klara högskolestudierna. Men när det gått tre år eller mer mellan gymnasiet och antagningen till högskolan säger betygen ingenting.

Gymnasiebetygen är alltså ett ganska dåligt urvalsinstrument om vi vill att de som bäst tillgodogör sig en högskoleutbildning ska få chansen, enligt Christina Wikström och Magnus Wikström, vars rapport publiceras av IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i dag, torsdag.

– Det tycks finnas ett bäst före-datum på betygens prognosförmåga, kommenterar Christina Wikström. Några år efter gymnasiet är det andra saker än gymnasiebetygen som har betydelse för hur väl en student klarar sina högskolestudier.

Forskarna har följt knappt 6 000 studenter som antogs till högskolans ekonomprogram åren 1993 – 1996, för att se om det fanns något samband mellan deras gymnasiebetyg och deras framgångar på högskolan. Med framgångsrika högskolestudier menas här att studenterna klarar många högskolepoäng – i och för sig ett problematiskt mått, eftersom en del studenter läser andra kurser parallellt med ekonomprogrammet.

Det visar sig alltså att gymnasiebetyget i viss mån kan förutsäga hur högskolestudierna kommer att gå för dem som börjar på högskolan direkt efter gymnasiet, eller efter ett eller högst två år. När det har gått tre år eller mer mellan gymnasiet och antagningen till högskolan finns det inget statistiskt säkert samband mellan gymnasiebetyg och prestation på högskolan.

– De som hade medelmåttiga betyg i gymnasiet klarar sig lika bra som de som hade höga, säger Christina Wikström. Mot den bakgrunden kan man ifrågasätta om det är rättvist och effektivt att anta studenter till attraktiva utbildningar utifrån gymnasiebetyg som är fem eller tio år gamla.

Ett annat resultat är att sambandet mellan betyg och studieresultat är starkare i början av högskolestudierna än mot slutet. Det kan bero på att det första året på högskolan är rätt likt gymnasiet. Allteftersom högskoleutbildningen fortskrider ges studenterna större frihet, och förväntas sköta studierna självständigt.

Rapporten kompletterar tidigare forskning om urvalsinstrument vid antagningen till högskolan går till. Förutom betyg används högskoleprovet för att sålla fram lämpliga studenter. Tidigare undersökningar tyder på att gymnasiebetygen trots allt säger mer om hur väl rustade studenterna är än vad högskoleprovet gör.