”SAS är utom räddning”

Okunniga ägare tillsätter chefer som inte heller de kan flygbranschen. Sparpaketen kommer inte rädda SAS – bolaget har fel strategi för att klara sig, enligt flera flyganalytiker.

Bedömare som TT talat med är inte nådiga: SAS är mer eller mindre kört med nuvarande strategi, oavsett sparpaket med lönesänkningar och annat. Köparna lär knappast stå på kö.

Flyganalytiker Anders Lidman tycker att styrelsen borde ta sitt pick och pack och gå. Ordförande Fritz Schur och vice ordförande Jacob Wallenberg har suttit i SAS styrelse sedan 2001. Och de agerar som om de fortfarande inget förstått, enligt Lidman.

– Styrelsen bär det högsta ansvaret och styrelsen har varit undermålig, säger han.

En titt på styrelsen visar att det är få, om ens någon som har någon direkt kunskap om flygbranschen. Fritz Schur fick 655 000 kronor för sitt jobb i fjol och Wallenberg 415 000. Nu sänks styrelsearvodena med 30 procent efter tryck utifrån, även om SAS hävdar att beslutet togs redan den 5 november och på eget initiativ.

Inte heller de senaste vd:arna är rekryterade på sina flygmeriter. Och ägarna, de skandinaviska staterna och Wallenbergsfären, sitter inte heller de på någon direkt expertkunskap.

– Det är en kombination av ägare som inte förstår flyg som tillsätter chefer som inte kan flyg, säger Lidman.

Grundfelet är att SAS agerar på marknader där man inte kan tjäna pengar, anser han. Och han får medhåll av flygjournalisten Jan Ohlsson, chefredaktör på Travel Insider, som anser att förre vd:n Mats Jansson gjorde en felaktig strategisk satsning – att konkurrera på den europeiska marknaden, och framför allt i Nordeuropa.

– Det var att säga att SAS ska spela på lågprisbolagens absoluta hemmaplan. Då framstår SAS som ett korplag som möter Zlatan, där Ryanair är Zlatan. Det har ingen lyckats med, säger Jan Ohlsson.

Lösningen skulle kunna vara långdistansflyg, speciellt österut, enligt Lidman. Eller mer affärsresenärer och specialisering, anser Jan Ohlsson.

Efter sparpaketet kommer SAS fortsatt ha betydligt högre kostnader än lågservicekonkurrenterna. Långsiktigt behöver SAS därför ta ut 10 till 15 procent mer av affärsresenärerna, och det kan vara möjligt, enligt flygjournalisten Richard Björnelid som är mer optimistisk om SAS än sina kollegor.

Framöver väntar dock en kraftig huvudvärk. Med start 2014 ska SAS under sex år, enligt Björnelid, betala 14 miljarder kronor för 30 nya Airbusplan som ska användas på kort- och medeldistansflygningar.

– På sikt ger investeringen lägre driftskostnader, men man måste ut med pengarna och de måste tas ur kassaflödet, säger Björnelid.