Extra pengar till föräldralediga, som en långsiktig lösning för ett jämställt arbetsliv. Det är LO:s krav och förhoppning. Många vinster lyfts fram – men om det leder till att män tar ut fler dagar finns inga belägg för.

– Vi ser det som ett sätt att arbeta långsiktigt för att bryta strukturella mönster, säger Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund.

I LO:s avtalsplattform, som representantskapet enades om i förra veckan, ingår ett krav på en försäkringslösning för föräldralediga. Föräldrapenningen är i dag 78 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Försäkringen ska täcka en del av inkomstbortfallet: tio procent av lönen i sex månader.

Män ska stanna hemma mer, är tanken, och kvinnor jobba mer, få större del av utbildningar, vidareutvecklingar och därmed också löneökningar.

– Arbetsgivare måste i mindre utsträckning se kvinnor som en risk, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Eftersom kvinnor statistiskt sett är hemma mer och tar större ansvar för barnen, så blir enskilda kvinnor också behandlade som om de skulle vara det – de utsätts för en så kallad statistisk diskriminering.

– När man sprider risken över hela kollektivet så gynnar det tveklöst kvinnorna. Tänk en butik med tre unga tjejer, som får barn nära varandra, säger Handels ordförande Lars-Anders Häggström.

Nu får manligt dominerade branscher betala en premie som kommer kvinnodominerade branscher till del, säger han.

Kravet riktas mot Svenskt Näringsliv och inte de offentliga arbetsgivarna, vilket innebär att det bara gäller 15 procent av Kommunals medlemmar. Lenita Granlund ser det inte som att Kommunal ställer upp för en lösning som i större utsträckning ger pengar till andra förbunds medlemmar.

– Vi är ju inne i ett försäkringssystem via Afa där det finns överskott med pengar. Vi ser det inte som något som kommer att kosta, säger hon.

Värdet består främst i solidaritet och långsiktiga förändringar, enligt henne:

– Fast om kommunalaren är gift med metallaren och metallaren får mer pengar för att stanna hemma med barnen, så får kommunalaren bättre förutsättningar att jobba, säger hon.

– Vi vet att det enskilt viktigaste skälet för att kvinnor halkar efter i lön är det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen, säger IF Metalls ordförande Anders Ferbe.

Går kravet igenom blir det första gången för en strukturell jämställdhetsåtgärd som inte handlar om lönenivåer.

Att män verkligen kommer att stanna hemma mer finns det dock inga belägg för. Kommunal har utfyllnad i 150 dagar, men där jobbar mest kvinnor. IF Metall har fem månader i många avtal, men ingen statistik på om det har förändrat beteendet.

När ersättningen för föräldrapenningen sänktes 1994 från 90 till 80 procent sjönk männens uttag från tolv till tio procent av familjens totala antal dagar. Men samtidigt infördes andra förändringar som gör utfallet svårt att analysera.

Den statliga jämställdhetsbonusen är ett annat ekonomiskt incitament för att föräldrar ska dela mer jämnt på föräldraledigheten.

– Där har vi inte sett någon effekt, säger Försäkringskassans analytiker Niklas Löfgren, som ger LO:s förslag tummen upp, och tycker att det vore intressant att studera effekten av olika avtalade lösningar.

TCO har liknande, men varierande, lösningar i 90 procent av avtalen. Ulrika Hagström, jämställdhetsutredare på TCO, tycker att LO:s idé är utmärkt:

– Det är vettigt att välja sex månader och därigenom peka på vad man tycker är ett jämställt uttag, säger hon.

FAKTA

Vad kostar föräldralönen?
LO:s krav är tio procent i löneutfyllnad under sex månader till föräldralediga.
I förhandlingar med Svenskt Näringsliv handlar det nu om att räkna lönekostnadsökningar. Förutom lönesumman räknas också andra förmåner – som denna – in.
Om samtliga föräldrar inom LO-kollektivet skulle vara hemma i sex månader med sina i snitt två barn under ett arbetsliv, skulle kostnaden för arbetsgivarna bli ungefär 0,2 procent av den totala lönesumman.
Men många faktorer spelar in: hur många månader som ingår i uppgörelsen, hur många som utnyttjar försäkringen, och hur lång kvalifikationstiden blir. Försäkringen ska också ställas i relation till den kostnad som arbetsgivare redan har för motsvarande avtalslösningar.