Taxi var god dröj

Taxikunden på Arlanda har ingen aning om att föraren har väntat i en timme, eller kanske fyra timmar, utan lön.

Föraren får bara betalt för körningar. För en anständig lön krävs arbetsdagar på tio till tolv timmar – sex dagar i veckan.

Abdinasir Mohamed kör ofta tolv, tretton timmar per pass, sex dagar i veckan. Han brukar få ihop mellan 17 000 och 19 000 kronor efter skatt. Han skrattar uppgivet åt frågan hur ofta han träffar sina nio barn:

– Det blir mest på utvecklingssamtal, när de ska till vårdcentralen eller tandläkaren.

Taxikön utanför terminal 5 är bara toppen på ett isberg – även om bilarna står i sexdubbla led. Taxi-remoten, uppsamlingsplatsen, ligger en bit från terminalerna. Här står ytterligare ett par hundra bilar.

Nya förare går in och förser sig med en kölapp. Deras väntan har just börjat. Nu väntar de på att få ställa sig i kön utanför terminalen. De som kör åt små bolag får vänta längst.

– Jag kanske får vänta i tre timmar här och sedan två timmar till i kön utanför terminalen om jag har otur, berättar en av chaufförerna.

Det ger perspektiv på historierna om taxiförare som tappar humöret och börja bråka i kön. De kämpar för sitt levebröd.

– Det här är så långt från det fackliga löftet som man kan komma. Här har du kollegor som öppet konkurrerar med varandra om jobben, säger Emma Lundberg, ordförande i Transports taxisektion i Stockholm.

Det har blivit än tuffare i höst. Sämre tider är på väg. Kunderna blir färre och dricksen minskar. Taxiförarna säger det brukar bli mellan 50 och 200 kronor i dricks på ett arbetspass.

Stämningen på uppsamlingsplatsen är ändå godmodig och avspänd. Visst finns det en och annan som förbannar om inte Gud så åtminstone taxibranschen och hela världen, men de flesta tar det lugnt. I cafeterian hörs skämt på alla möjliga språk – arabiska, ryska, persiska, azeriska, spanska, turkiska och svenska.

Här finns många högutbildade från andra länder som har fått erfara hur svårt det är att få andra jobb om man har fel namn.

Abdinasir Mohamed har en svensk utbildning till berganläggningsingenjör. Han blev klar år 2000 efter fyra år på högskolan. Han sökte över 100 jobb men kom inte närmare gruvbranschen är en veckas obetald praktik på LKAB i Kiruna.

– Det är lättare att få jobb om man heter Svensson, konstaterar han.

Nu när branschen talar om 50 000 nya jobb i gruvnäringen är hans kunskaper för gamla.

– Jag har kört taxi i åtta år. Det lär jag fortsätta med.

Abdinasir Mohamed är somalier. En högutbildad iransk taxichaufför, civilingenjör inom väg och vatten, övertalade honom att ta taxikort. Läraren på utbildningen, en irakisk högskoleingenjör, tog emot honom med orden:

– Välkommen till verkligheten.

Trots långa arbetspass trivs han med jobbet. Han är stolt över att han försörjer sin familj. Det ökar barnens chanser.

– Barnen säger att pappa är på jobbet. Det är jätteviktigt. Det är stor skillnad mellan att växa upp med en arbetslös pappa och att växa upp med en pappa som har jobb.

Hans dröm om ett bättre jobb verkar ha slocknat. Nu hoppas han i stället på en bättre framtid för barnen. Äldsta dottern är 17 år och går på gymnasiet. Hon vill bli journalist och är säker på att hon har samma chanser som alla andra.

– Hon brukar säga: ”Pappa, du är invandrare. Inte jag”, berättar Abdinasir Mohamed.

Åttatimmarsdagen har hamnat på undantag i taxibranschen. Arbetet pratar med ett tiotal taxichaufförer. Nästan alla jobbar mellan tio och tolv timmar om dagen, sex dagar i veckan.

Sadaq Hassan är gift och har två små barn, två och fyra år. För att hinna träffa dem börjar han jobba klockan fem på morgonen. Då är han hemma vid 17- eller 18-tiden. Och så tar han ledigt på söndagar och gör saker med barnen. Han vill gärna utbilda sig till elektriker, men nu är inte rätt tid att leva på studielån.

– Jag vill försörja min familj.

Maria Kedvall jobbade i trädgård när hon fick ont i händerna. För drygt ett år sedan blev hon tvungen att byta jobb. Hon valde Taxi Stockholm, de enda som har kollektivavtal.

Hon kör nio pass på två veckor. Barnen är utflugna, så hon jobbar sent. Arbetspassen brukar bli tio timmar från 16 till 02. På helgerna brukar hon hålla ut tills krogarna stänger klockan 05.

Lönen är 36 procent av det hon kör in. Det brukar bli mellan 20 000 och 22 000 kronor i månaden.

Hon är trött på frågan om hon inte är rädd ”som kvinna” när hon kör på natten. Hon brukar svara att kvinnliga förare sällan råkar ut för hot och våld. Trafiken är mycket farligare än kunderna. Hon trivs med dem och med jobbet.

Nackdelen är lönen.

– Det är en utmaning att fatta rätt beslut. Den som är på rätt plats vid rätt tidpunkt får körningar.

Kommuner dumpar priserna

De tvingas söka socialbidrag

Arbetsmiljöverket vill ha tips