Lönerna ökade mer för LO:s män än kvinnor under åren 2010 och 2011. Det har ett samband med att perioden präglades av rekordlåga löneökningar:
– I kristider är det inte populärt med låglönesatsningar, säger Mats Larsson, utredaren bakom LO:s lönerapport.

Under den senaste tvååriga avtalsperioden har löneskillnaderna mellan samtliga kvinnor och män minskat med 0,3 procentenheter.

Men för LO:s grupper är utfallet det omvända, höjningen för männen var 4,3 procent och för kvinnorna 4,0 procent, en skillnad på 180 kronor.

Under samma period noterar LO de lägsta löneökningarna sedan mätningarna började för över 50 år sedan. Förra året sänktes till och med reallönen med 0,5 procent, vilket inte har hänt sedan krisen i början av 1990-talet. Det berodde på låga löneökningar i kombination med en hög inflation.

LO:s utredare Mats Larsson vill också trycka på att skillnaden mellan arbetares och tjänstemäns månadslöner för första gången uppgår till 10 000 kronor.

Under tvåårsperioden ökade skillnaderna bara med 0,1 procent och skillnaderna verkar ha stabiliserats vid nuvarande nivå, 44 procent.

Men också denna promille är värd att beakta, enligt rapporten som presenteras i dag: I lönekuvertet betyder det 410 kronor i månaden.

– Vi försöker betona klasskillnader, för det är det ingen annan som gör, säger han.

LO:s lönerapport tas fram för att analysera utfallet av lönerevisionerna i förhållande till fackets metoder. Förhandlingarna inför de avtal som här utvärderas drog igång under 2009, i skuggan av finanskrisen.

LO krävde 2,6 procent eller 620 kronor, plus en jämställdhetspott på 125 kronor.

Förhandlingarna resulterade i ett tvåårigt avtal, och låga löneökningar.

– När pengapotten blir liten är det svårt att göra några större omfördelningar, säger Mats Larsson.

När LO stod enat kring jämställdhetspotter 2007 minskade skillnaderna mellan såväl kön som klass. ”En smärre succé”, enligt LO:s lönerapport 2010. Då blev också löneökningarna höga generellt.

Året LO-plattform har liknande krav. Utjämningskraven är inte lika markanta, men för dem som ligger lägst får ett krontal fortfarande stor betydelse. Det ekonomiska läget ser dock dystrare ut, vilket alltså försvårar för låglönesatsningar, konstaterar Mats Larsson.