Nu ska de köras ut

Bernardo (vänster) började plocka tomater redan som 6-åring, i Mexiko. Han har nu varit i USA i 12 år.
– Visst är jag rädd sedan lagen trädde i kraft. Men vad har jag för val, jag måste arbeta.
Pascal (höger) betalade nästan 4000 USD för att korsa gränsen från Mexiko till USA för åtta år sedan.
– Jag vill bara arbeta, i mitt hemland finns inga jobb, inga möjligheter, säger han.
– Men numera är jag till och med rädd för att köra till jobbet här.

En månad före presidentvalet är immigration är en av de heta frågorna i den amerikanska valrörelsen. Omkring 11 miljoner bor i USA utan giltigt uppehållstillstånd, 7 miljoner av dem arbetar. Barack Obama och Mitt Romney vill båda visa en hård linje. Samtidigt slåss de om latinamerikanernas röster.

Över tomatfälten dånar en mexikansk smörsångares röst från en skramlig stereo. Skymningen närmar sig men luften är fortfarande tryckande tjock. Tolv mexikaner rör sig vant mellan raderna av plantor på Danny Dickies farm. Valkiga händer plockar tomaterna och sorterar dem snabbt efter storlek, mognad och färg.

Jordbruket är den viktigaste näringen i Alabama och mexikanska immigranter utgör sedan länge en överväldigande majoritet av arbetskraften. Ofta är de i landet utan uppehållstillstånd. Men sedan förra hösten, när Alabama införde en ny immigrationslag, har många av delstatens papperslösa sålt sina saker på snabbt arrangerade loppmarknader, packat sina bilar och givit sig av.

För jordbrukarna har det visat sig svårt att hitta amerikanska medborgare som är beredda att arbeta med böjda ryggar, tolv timmar i sträck i 37-gradig värme. På Dickies farm och kringliggande farmer ruttnade tomaterna eftersom ingen plockade dem. Många har tvingats minska produktionen.

– Inga amerikaner vare sig vill göra det här jobbet eller klarar av att göra det, säger Danny Dickie, som driver farmen tillsammans med sin syster Sherry.

– Utan immigranterna skulle jag tvingas sluta i morgon.

Flera amerikanska delstater har under de senaste åren infört stränga lagar för att minska antalet papperslösa invandrare. Men ingen går längre än Alabama. ”Lagen attackerar varje aspekt av en illegal invandrares liv. Den kommer att göra det så svårt för dem att vara här att de ger sig av frivilligt”, sa republikanen Micky Hammon, som sitter i delstatens representanthus, i samband med att lagen undertecknades.

Lagens kritiker tycker att den ger eko av de raslagar som gällde i den amerikanska södern fram till 1965. Det är nu brottsligt att befinna sig i Alabama utan uppehållstillstånd, liksom att transportera, anställa eller hyra ut bostad till en papperslös. Polisen ska stoppa och kontrollera alla som misstänks vara illegala immigranter. Även skolor ska undersöka om eleverna har uppehållstillstånd. Syftet är att spara pengar för skattebetalarna, att lönerna ska pressas upp och att arbetstillfällen skapas.

Kansasjuristen Kris Kobach har skrivit flera av landets hårdaste immigrationslagar, däribland Arizonas och Alabamas. Kobach, med bakgrund från elituniversiteten Harvard och Yale och som missionär i Uganda, är ett ungt stjärnskott inom Republikanerna som avancerat till att bli Mitt Romneys immigrationspolitiska rådgivare.

– En av huvudorsakerna till lagen var den höga arbetslösheten i Alabama, förklarar Kris Kobach, när Arbetet får en kort intervju med honom när han är på väg ut från en konferens i Birmingham, Alabama.

– Sedan lagen infördes har arbetslösheten sjunkit kraftigt på bara nio månader. Om det går att få bort illegala invandrare från arbetsmarknaden lämnas plats för amerikanska medborgare, så att de kan sättas i arbete.

Det argumentet kallar Keith Smith i Cullman, Alabama, kort och gott för ”bullshit”. Han var en av de första farmarna som vågade klaga offentligt över immigrationslagens konsekvenser för jordbruket. Keith Smith möter upp på sin potatis- och kycklingfarm tillsammans med sönerna Cody och Casey, alla tre med lika kraftiga kroppshyddor och släpiga Alabamadialekter.

– Vi märkte skillnad redan dagen efter att lagen klubbades igenom, säger Keith.

– Det dök upp sex arbetare den morgonen, normalt är de mellan 25 och 30. Men folk var dödsrädda för att deporteras och stannade hemma. I stället tog vi in amerikaner, vi testade omkring 70 personer de följande månaderna. De flesta orkade bara ett par timmar, några en kvart, och ingen ville stanna långsiktigt. De tyckte att arbetet var för tungt.

Att höja lönerna skulle inte hjälpa, hävdar Cody Smith.

– Det skulle bli samma sak då. Arbetet är på ackord, du får betalt per hink plockad potatis. Om man inte arbetar snabbt blir det inte mycket pengar.

En studie från University of Alabama beräknar att delstaten förlorar 10,8 miljarder dollar i minskad produktion och sjunkande skatteintäkter (många av de papperslösa invandrarna betalar skatt) på att omkring 80 000 arbetande immigranter har försvunnit sedan lagen infördes. Men konsekvenserna är inte bara ekonomiska. Natividad Gonzalez, som invandrade från Mexiko för nio år sedan, säger att livet i Alabama har förändrats.

En dag i april körde hon i hög fart på den roströda slingrande vägen från sin husvagn utanför Maplesville. I baksätet låg hennes dotter med bruten arm, efter att ha ramlat i en trappa. Framme på sjukhuset skyndade Natividad Gonzalez in på akutmottagningen för att söka hjälp.

Efter en stund dök en läkare upp, men det första han gjorde var inte att undersöka dottern.

– Innan han ens ville titta på armen frågade han om min dotter har uppe­hållstillstånd, berättar Natividad Gonzalez. Dottern är född i Alabama och amerikansk medborgare.

– Att lagen påverkar vuxna som inte har uppehållstillstånd visste jag, men jag trodde inte att den skulle påverka barn som är medborgare.

Medborgarrättsorganisationen Southern poverty law center har öppnat en telefonlinje dit människor som anser sig trakasserade av polis och myndigheter kan ringa. Hittills har den fått mer än 6 000 samtal.

I december gav Human rights watch ut en rapport om hur Alabamas latinamerikaner, både med och utan uppehållstillstånd, påverkas av lagen. Den berättar om föräldrar som inte vågar söka läkarhjälp för sina barn och brottsoffer som inte vill gå till polisen. Måndagen efter att lagen infördes uteblev drygt 2 200 latinamerikanska elever från skolan. Polisens uppdrag att kontrollera alla som misstänkts vara papperslösa har i praktiken har inneburit att alla med latinamerikanskt utseende stoppas, enligt rapporten.

– Jag försöker att gå utanför dörren så sällan som möjligt, säger Natividad Gonzalez, som arbetar som städerska.

– I juni blev jag stoppad av polisen när jag körde till jobbet. De sa att alla illegala immigranter ska rensas bort. Men jag svarade aldrig på frågan om jag är medborgare, och till sist lät de mig gå.

Kris Kobach anser att lagen i sig inte leder till trakasserier.

– Lagen förbjuder diskriminering på grund av ras och etnicitet, så om något sådant inträffar är det inte på grund av den.

Vad vill du säga till den som är i Alabama utan giltigt uppehållstillstånd?

– Återvänd till ditt hemland, försök komma in lagligt, lyd lagen och Amerika kommer att välkomna dig, säger Kris Kobach, innan han försvinner in en svart bil med tonade rutor.

Men att bli amerikansk medborgare är lättare sagt än gjort. Varje land har en kvot på 25 000 green cards (permanenta uppehållstillstånd) per år. Mexiko med en befolkning på 112 miljoner har samma kvot som Sverige. De farmare som Arbetet talade med vill att Alabama inför ett gästarbetarprogram.

– Vi vill inte att immigranterna ska få permanent uppehållstillstånd, då skulle ingen vilja göra jobbet här, säger Sherry Dickie på Dickie farm.

– Det är bättre att de får tillfälliga arbetstillstånd på sex till sju månader så att de kan vara här under säsongen.

Så hur många av arbetarna på syskonen Dickies tomatfält är i landet illegalt? Dale Dickie säger att han inte vet. Han vill inte veta.

– På varje farm du går till finns det illegala immigranter. På den här farmen finns det säkert illegala. Jag frågar dem inte. För jag måste få mina tomater plockade.

Jonas Cullberg