Krav på självständighet växer i EU:s kris

David Buendía och Caty Lora är tveksamma inför folkomröstningen om Kataloniens självbestämmande.

Separatiströrelserna i Europa frodas. I Katalonien tas steg efter steg mot en ökad självständighet. Men vad som händer om de bryter sig loss från Spanien och bildar en egen nation är det ingen som vet.

David Buendía och Caty Lora funderar på att köpa en ny tv.

Klockan är efter nio på kvällen och de vet inte vilken de ska välja. De står och funderar utanför ett skyltfönster hos en stängd elektronikaffär nära tunnelbanestationen Plaça de Sants i Barcelona.

– Jag vet faktiskt inte vad jag välja, säger Caty Lora.

Men det är inte tv:n hon syftar på utan det stundande valet om regionens självständighet.

– Jag har ingen särskild uppfattning om det ännu, fortsätter Caty Lora.

Hennes kille David Buendía håller med.

– Det finns för- och nackdelar med båda alternativen, säger han. Fördelen med att lämna Spanien är att vi får behålla mer pengar för oss själva men risken är att vi inte får vara med i EU längre, säger han.

Den politiska situationen i Spanien har blivit allt mer kaosartade.

Den 11 september röstade 84 av 131 i katalanska parlamentet för att det skulle hållas en folkomröstning om regionens självbestämmande. Omröstningen blir den 25 november. Än så är det dock oklart vad de cirka 7,5 miljoner katalanerna ska ta ställning till. Exakt hur frågan i folkomröstningen ska formuleras är fortfarande oklart.

Kommer frågan att vara ifall Katalonien bör bilda en egen nation eller blir det en light-variant där folk får rösta om det vill ha mer självstyre eller inte?

Klart är i alla fall att partiet som leder Katalonien, CIU, har hamnat i ett dilemma. Det har hela tiden kämpat för lösare band till Madrid samtidigt har de inte velat lämna Spanien och de är dessutom varma EU-anhängare.

Nu har dock mindre partier, som Platforma per Catalunya som vill ha ett självständigt Katalonien, fått ett starkare stöd och CIU måste agera.

Enligt tidskriften The Economist är var tredje katalan övertygad separatist.

Caty Lora som står vid skyltfönstret utanför den stängda tv-butiken säger att det är lätt att drömma om självständighet men att det är svårare att ta konsekvenserna av en sådan.

Det katalanerna och deras regionsregering ogillar främst är skatteutjämningssystemet. Precis som i Sverige måste rika regioner betala pengar som går till de fattiga regioner.

I Katalonien handlar det om att 16 miljarder euro betalas till andra delar av Spanien. Missnöjet är stort eftersom regionen samtidigt själv lider av stora underskott i budgeten. För att klara av att betala sina utgifter fram tills nyår har de varit tvungna att ansöka om ett nödlån på 5 miljarder euro från Madrid.

Det är i det ljuset som kravet på ett mer självständigt Katalonien måste ses.

Men kraven har inte hamnat i god jord i Madrid. Den spanska regeringen har reagerat kraftigt och hävdat att en folkomröstning strider mot grundlagen. Dessutom har regeringen sagt att kommer att lägga in sitt veto mot att ett självständigt Katalonien går med i EU.

Statsvetaren Niklas Bremberg, Stockholms universitet, är en av de som är tveksamma till ifall CIU verkligen har lagt om kurs och nu försöker skapa en ny europeisk nation.

– Frågan är om man är beredd att löpa linan ut eller om det är ett sätt att skapa ett starkare mandat för att förhandla om en ökad självständighet med Madrid.

Precis som många andra hävdar han att utspelen om en folkomröstning kan ses som ett sätt för Katalonien att få ett starkare mandat för att förhandla om förändringar i skatteutjämningssystemet.

Det är en tendens som syns på flera håll i Europa.

Under den ekonomiska krisen har flera separatiströrelser växt sig starka, inte bara i Spanien. I Skottland har kraven på en ökad självständighet växt, Belgien är nära att klyvas i två olika stater och i Bayern i södra Tyskland talar allt fler om det vore bättre för sydtyskarna att göra sig fria från ett skatteutjämningssystem som stödjer de som ”heller lever på bidrag än söker jobb”.

Den fråga som folket ställer i dessa regioner är varför deras pengar ska gå till andra regioner än deras egna.

Med tanke på att arbetslösheten i Spanien i dag är EU:s högsta, drygt 25 procent, och att regionerna bär huvudansvaret för att välfärden är det knappast konstigt att kraven på ökad självständighet dyker upp i vissa regioner. Samtidigt har Spanien, trots de stora skillnaderna, hittills lyckats hålla ihop och upprätthålla balansen mellan en central stat och regional självständighet.

– Men frågan är om de lyckas med det även denna gång. Detta är den värsta ekonomiska kris som landet upplevt sedan det blev en demokrati. I Katalonien ser många självständigheten som ett sätt att ta sig ur den ekonomiska krisen, säger Niklas Bremberg.