Foto Bertil Enevåg Ericson Bild: Bertil Enevåg Ericson

Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbunds ordförande, och Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande vid onsdagens presskonferens i Stockholm efter att lärarnas fackförbund har kommit överens om lönerna med Sveriges Kommuner och Landsting.

 

Den hotande lärarstrejken är avvärjd.

Medlarnas slutbud accepterades i kväll av lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund och arbetsgivarna inom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Ett fyraårigt avtal med kraftiga löneökningar i år (4,2 procent), en garanti för samma löneökningar som industrin förhandlar sig till under 2013 och därefter två år utan garanterade löneökningar – så ser uppgörelsen ut för drygt 200 000 lärare.

– Det här är ett första steg, men bara ett första steg på vägen mot rimliga lärarlöner, underströk Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet när hon kommenterade uppgörelsen.

Bakom lärarnas och arbetsgivarnas ja till medlarnas hemställan svävar också de 800 miljoner kronor som regeringen specialdestinerat till lärarkåren.

Möjligheten att bli förstelärare och därmed få ett lönelyft på 5 000 kronor i månaden liksom lektorstjänster som kan ge 10 000 kronor mer i månaden var välbehövlig smörjolja i det kärva maskineri som lärarförhandlingarna varit.

Ingen vill naturligtvis medge betydelsen av extrapengarna utan betonar att de inte är en del av avtalsförhandlingarna. Men det ändrar ingenting – utan regeringens pengapåse hade en lärarstrejk varit mycket sannolik.

Inom Lärarnas riksförbund (LR) var flera i förbundsstyrelsen redo att förkasta slutbudet och varsla om strejk.

– Vi var inte eniga och en strejk var därför mycket, mycket nära, säger Metta Fjelkner, ordförande för LR.

Vid sidan av de statliga pengarna var konstruktionen med en uppsägningsmöjlighet av avtalet efter drygt 2,5 år helt avgörande för den slutliga uppgörelsen.

Nu vet både lärarkåren och kommunerna vad som väntar om lärarlönerna på nytt faller tillbaka på det sätt som skett tidigare.

– Vi tvekar inte en sekund att säga upp avtalet om kommunerna inte visar ambitioner att uppvärdera läraryrket, understryker både Eva-Lis Sirén och Metta Fjelkner.

På arbetsgivarsidan betonar Ingela Gardner Sundström betydelsen av ett långt avtal och nivåer som visar arbetsgivarens ambition att uppvärdera läraryrket.

– Vi har kortat avtalet från fem till fyra år och flyttat 0,2 procent till början av avtalsperioden. I övrigt är innehållet inte väsensskilt från det vi diskuterade i våras, säger hon.