Teknikföretagen vill ha längre avtal

Teknikföretagen ser gärna treåriga avtalsperioder. Det ger stabilitet och möjlighet att ta upp andra frågor än lönen. Förutsättningen är dock låga löneökningar – något som facket avvisar.

– Det ekonomiska läget är dåligt, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe. Ekonomin står och stampar, men vi kan inte vänta oss någon dramatik med våldsamma och snabba förändringar. Så det borde finnas förutsättningar för långa avtal.

Han tänker sig då att eurosamarbetet kommer att hanka sig fram. Situationen blir helt annorlunda om euron kollapsar.

De två senaste avtalsrörelserna har resulterat i ettåriga avtal. Och nu vill alltså arbetsgivarna i den mest tongivande arbetsgivarorganisationen återgå till längre avtalsperioder. Bland fördelarna ser Anders Weihe att hela ekonomin då blir mer stabil och att det skapar utrymme för parterna att jobba med större förändringar av kollektivavtalet i gemensamma arbetsgrupper.

– Läget är besvärligt, men vi kan sluta avtal som stärker industrins konkurrenskraft. Och det är en av utgångspunkterna i industriavtalet. Liksom att verka för en stark industriutveckling och god löneutveckling, säger han.

Han berättar att Teknikföretagen i övrigt har samma krav som i tidigare avtalsrörelser. Det handlar bland annat om att de lokala parterna ska kunna göra upp om mer och ändra i kollektivavtalet. Samt att avtalet ska stödja en effektiv verksamhet vilket, enligt Anders Weihe, i första hand betyder att arbetstiden ska kunna anpassas efter företagens behov.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä kan hålla med om att långa avtal i princip är bra. Problemet nu är att det ettåriga avtalet nästan bara innehåller lön samt att den nya avtalsrörelsen drar i gång redan innan alla har förhandlat klart.

– Men jag har svårt att tänka mig långa avtalsperioder i vår ekonomiskt osäkra värld. För att det ska fungera måste arbetsgivarna vara beredda att betala. Annars får de ettåriga avtal, säger han.

Han kan möjligen tänka sig ett tvåårigt avtal, förutsatt att arbetsgivarna ger de rätta löneökningarna. Samtidigt tänker han sig att facket ska ställa krav utifrån industrins långsiktiga utveckling – och mindre ta hänsyn till ekonomiska upp- och nedgångar.

– Då skulle lönebildning kunna få en stabiliserande effekt och inte styras av konjunktursvängningar, säger Veli-Pekka Säikkälä.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger att utgångspunkten i LO-förbundens avtalsförberedelser hittills har varit ett ettårigt avtal, men att ingen dörr är stängd.

– Allt handlar om vad vi kan få med i en uppgörelse. Till sist blir det en bedömning av helheten som avgör, säger han.

Torbjörn Johansson säger att fördelen med ett kort avtal är att det ligger närmare till hands att lönenivån blir rätt och hamnar på en nivå som näringslivet tål. Men även han konstaterar samtidigt att det är svårt att lösa svåra frågor och göra stora förändringar i korta avtal.