Arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen överväger att stämma Sveriges regering i EU-domstolen. Den är kritisk mot att regeringens nya inhyrningslag försämrar villkoren för arbetsgivarna.

– Som jag förstår det förslår regeringen ingen hindersprövning av de begränsningar som införs mot bemanningsföretag, säger Henrik Bäckström, förbundsdirektör hos Bemanningsföretagen.

Än har han inte sett det färdiga lagförslaget. Regeringen beslutade i går att skicka det till riksdagen, men presenterar det först i nästa vecka. Därför bygger Henrik Bäckström sitt resonemang på en lagrådsremiss som föregick regeringsförslaget. Och det är också därför Bemanningsföretagen ännu inte bestämt sig om man ska stämma regeringen till EU-domstolen.

Förslaget bygger på ett direktiv från EU.

– Hindersprövningen är arbetsgivarnas uppsida i EU-direktivet. Om ett avtal till exempel begränsar inhyrningen till tio procent av arbetsstyrkan och att inhyrning maximalt får ske under tio veckor – då vill vi ha en juridisk möjlighet att pröva om ett sådant avtal är lagligt, säger Henrik Bäckström.

Grundtanken i direktivet är att anställda på bemanningsföretag ska försäkras samma villkor som de anställda på kundföretaget. En del av direktivet handlar om begränsningar av möjligheterna att anlita bemanningsföretag och det ska vara möjligt att stoppa bemanningsföretag om det strider mot allmänintresset. Och det handlar om hälsa på jobbet, anställningsskydd, trygghet på jobbet och arbetsmarknadens funktionssätt.

EU:s direktiv tar också upp hindersprövning, som betyder att en begränsning av rätten att hyra in personal ska kunna prövas i domstol. Och det är detta som Bemanningsföretagen saknar i regeringens förslag och som arbetsgivarorganisationen kan tänka sig att ta till EU-domstolen i Luxemburg. Arbetsgivarna är också kritiska mot att regeringen är försenad med att införa den nya lagen.

Arbetet har tidigare berättat att LO är nöjt med regeringens lagförslag eftersom det försäkrar att anställda i utländska bemanningsföretag verksamma i Sverige får samma lön och andra villkor som de anställda i kundföretaget.

I praktiken betyder detta att facket får rätt att gå i konflikt för att de utländska bemanningsanställda ska få samma villkor som dem på kundföretaget. Och det är en utvidgning av fackets konflikträtt.

Lavaldomen ledde till att facket bara har rätt att gå i konflikt för en del minimiregler för dem som arbetar i utländska företag verksamma i Sverige.

Arbetsgivarnas Henrik Bäckström reagerar mot att det nya lagförslaget ger facken nya möjligheter att ta till konfliktvapnet.

– Varför ska utländska bemanningsföretag ha högre kostnader än vilket annat utländskt företag som helst, säger han.

Regeringens plan är att den nya lagen ska införas vid årsskiftet.