Förskollärare, tandläkare, affärsbiträden – nu upptäcker allt fler yrkesgrupper att de ­behöver skydda sig mot skadliga ljudnivåer. Men skyddet måste passa bullertypen.

Du vet att du fått en hörselskada när du sitter i fikarummet, flera pratar och du har svårt att lokalisera var ett samtal kommer ifrån. Du märker att du ofta missuppfattar vad jobbarkompisarna säger, framför allt när meningarna innehåller många tonlösa konsonanter som T och S.

När du går ut hör du inte längre syrsorna eller småfåglarnas kvitter.

– Ljudnivåerna i hela samhället har ökat liksom hörselskadorna. Traditionellt har det varit männi­skor som jobbar i industrin som fått hjälp med hörselskydd av arbetsgivarna för att man antagit att de varit mest utsatta. Men nu har medvetandet ökat om att allt fler nya grupper riskerar hörselskador, säger Anne Lindkvist.

Hon är legitimerad audionom med flera decenniers erfarenhet av hörselfrågor. I dag driver hon Anto hörselkonsult i Göteborg.

Under senare år har nya yrkesgrupper kommit till hennes mottagning därför att de är oroliga för ljuden på sina arbetsplatser. Det gäller till exempel musiker, lärare, förskollärare och skolkökspersonal.

– Tidigare var det musiklärare, idrottslärare och slöjdlärare som hade problem. Men när klasser­na blivit större har ljudnivåerna höjts. Förskollärarna får ta hand om allt fler barn och arbetar ofta i provisoriska baracker med pappersväggar.

Åtta timmars oväsen, fem dagar i veckan, leder inte sällan till överkänslighet för ljud, hyperacusis.

– Jag vet lärare som inte klarar av att diska när de kommer hem eftersom de inte står ut med ljudet av detta, säger Anne Lindkvist.

Tandläkare och tandsköterskor är en annan grupp som fått problem med det högfrekventa ljudet av den utrustning de numera använder.

– Affärsbiträden som arbetar i lokaler där det ständigt finns hög musik riskerar skador – och uttrött­ning av detta. Öronen måste få vi­la, ta paus och återhämta sig. Jag vet de som lägger sig för att sova med MP3-spelare på. Det är för­öd­ande.

Hon berättar att hon själv alltid har hörselskydd när hon kör bil längre än en mil – för att öronen ska få vila från motorljudet. Hörselskydd blir det även då hon åker tåg eller flyger.

– Då är jag mindre trött när jag kommer fram.

För mycket buller på jobbet utan skydd kan leda till tinnitus. Det betyder att man hela tiden hör ljud trots att det inte finns något verkligt ljud. Det kan vara susningar, ringningar och toner.

– Den svårare formen av tinnitus innebär att man inte kan jobba utan blir förtidspensionerad. Då har man ett ständigt oväsen i örat vilket gör det svårt att sova.

Vad man ska använda för skydd beror på vad för slags ljud det är man är omgiven av.

Den som utsätts för lågfrekvent ljud behöver skydd som dämpar just detta. Det gäller till exempel den som arbetar med grävmaskiner, bulldozrar, smältugnar.

Tandläkaren, däremot, behöver ett skydd som tar ner det högfrekventa vinandet från tandläkarborren. Högfrekvent buller är skadligare än lågfrekvent.

– Det finns en enormt stor variation av buller. Därför måste man hitta individuella lösningar för var och en. Det kan se olika ut på samma arbetsplats beroende på var man befinner sig.

Anne Lindkvist rekommenderar ”skräddarsydda” hörselskydd, form­gjutna öronproppar av silikon som provas ut efter vars och ens öra. De kostar 2 000–2 500 kronor.

– Det är en klok investering för arbetsgivaren.

För den som använder vanliga öronproppar, som till exempel finns på Apoteket, är det viktigt att de sätts i på rätt sätt: Först lyfter man örat genom att dra i det uppifrån så att hörselgången vidgas. Därefter stoppas proppen rakt in.